Symantec har övervakat vilka varor som bjöds ut på illegala häleriservrar från den 1 juli 2007 till den 30 juni 2008. Det sammanlagda värdet uppgick till 2,3 miljarder kronor.
– Det är vad säljarna kan tjäna på det stulna materialet, till exempel kreditkortsnummer, och inte vad köparna kan tjäna på materialet, säger Per Hellqvist, säkerhetsexpert på Symantec.
Den potentiella inkomsten för köparna är mycket högre. Enligt Symantec var värdet bara av kreditkorten som utannonserades under perioden 435 miljarder kronor.
– Den siffran har vi fått fram genom att multiplicera antalet kreditkort med den genomsnittliga kreditgränsen. Men vi vet inte hur mycket av det som köps som verkligen utnyttjas.
Kreditkortsinformation stod för 31 procent av det totala utbudet av varor och tjänster. Den näst största kategorin är bankkonton, som stod för 20 procent. Andra betydande kategorier är aktiemäklarkonton, info från phishingservrar, tillgång till hackade datorer samt olika verktyg för nätfiske och hackarattacker.
Symantec har inte gjort uppskattningar, alla siffror bygger på faktiska loggar från häleriservrar. Därför anser Per Hellqvist att det finns anledning att tro att den svarta cyberekonomin omsätter betydligt mer än vad rapporten visar.
Vad är syftet med kartläggningen?
– Att försöka öppna världens ögon för den här typen av brottslighet. I Sverige har vi exempelvis ingen speciell brottskod för nätbrott. Bedrägeri är bedrägeri oavsett om det sker på Sergels torg eller på nätet. Vi vill visa att nätkriminaliteten är ett stort problem.
Symantecs rapport, Report on the underground economy, visar att det finns nästan 70 000 aktiva säljare på illegala häleriservrar.
Häleriservrarna flyttas hela tiden runt för att inte upptäckas. Under mätperioden fanns två procent av servrarna i Sverige, vilket renderar oss en tionde plats på listan över vilka länder som huserar flest häleriservrar.
USA toppar listan med 41 procent av servrarna. Rumänien och Tyskland följer med 13 respektive 11.
