Det gläder åtminstone mig.

Hur många gånger har jag inte gnällt över det oöversättliga ”ubiquitous computing”.

Nu har det kommit en lösning.

Ubik kort och gott.

Jag har också gnällt över ”computing” som inte går att översätta smidigt, om man inte tar till det brungrå ”databehandling”,.

Har ni hört någon under 30, eller över för den delen, säga att ”nu sätter jag mig och ägnar mig åt lite data­behandling”?

Ubika datasystem får det bli, eller ubik it.

Egentligen är ubiquitous en teologisk term som betyder ’allestädes närvarande’, och avståndet mellan teologi och datateknik är ju inte så långt, vilket alla som följer slagväxlingarna mellan Linus Torvalds och Richard Stallman kan konstatera.

När ”ubiquitous computing” presenterades av Mark Weiser på legendariska forskningsinstitutet Parc var idén att informationen i ett data­system skulle vara lättåtkomlig överallt.

Med överallt menades då – vilket var för tjugo år sedan – överallt i samma byggnad.

Nu börjar Mark Weisers dröm bli verklighet. Hans ”yard devices” är våra platt-tv, hans ”feet devices” är våra persondatorer och hans ”inch devices” är smarta mobiltelefoner.

Och trådlösa nätverk gör att vi kan välja mellan att se filmen på tv, på datorskärmen eller kanske på en mobiltelefon.

Om batteriet räcker.

Japanerna tog över termen och bygger ett ”ubiquitous Japan” där internet (inte Japan) ska vara tillgängligt trådlöst överallt. Ubika Japan alltså.

På forskningsinstitut brukar ubiquitous computing ha en annan inriktning, nämligen att man gör datanätet åtkomligt genom vardagsföremål.

Den internetanslutna brödrosten är ett stående skämt.

Men naturligtvis finns det många datorbaserade funktioner – i synnerhet olika slags kommunikation och underhållning – som inte måste skötas med hjälp av en bildskärm och ett tangentbord.

Det finns liknande termer, till exempel ”pervasive computing” och ”ambient computing”. Det är samma tänkesätt.

Forskarna har använt förkortningar som ubicomp, men ubik är behändigare. Enda problemet är att det låter rätt likt ”unik”.

Språkligt är det korrekt. Det kommer av latinets ”ubique”, som betyder ’överallt’.

Det var tydligen finnarna som var först med kortformen av ”ubiquitous”. På finska heter det ”ubiikki”. Finlandssvenska forskare översatte det med ubik och sedan nådde termen forskningsinstitutet Sics i Sverige, där det finns forskare som forskar i ubicitet. Sics tipsade i sin tur Svenska Datatermgruppen.

Fast ordet har funnits till beskådande länge. Science fiction-författaren Philip K Dick gav redan 1969 ut en roman med titeln ”Ubik”. Eftersom jag inte har läst boken avstår jag från att försöka förklara varför boken heter som den heter.

Tyvärr kan ordet bli kortlivat. Det är bara fyra bokstäver i ubik, men det är tydligen tre för många. Nu talas det redan om u-samhället. Det är det samhälle som uppkommer när internet är åtkomligt överallt och minsta lilla grej kan skicka meddelanden.


Anders Lotsson är seniorreporter på CS.