Företag som Sony, Fujitsu och LG Philips har länge satsat på skärmar för elektroniska tidningar och böcker. Förra året demonstrerade flera av dem tunna plastskärmar som kan visa färgbilder och nu är det även dags för HP att visa pappersliknande datorskärmar.

Den första prototypen har utvecklats i samarbete mellan HP Labs och Flexible Display Center vid Arizona State University. Skärmen bygger på en teknik som kallas self-aligned imprint lithography, sail, som ska innebära att den drar mindre ström än konkurrerande tekniker. Dessutom kräver tekniken 90 procent mindre material vid produktion.

Utvecklingen av e-böcker och e-tidningar har tagit fart på senare tid eftersom både Amazons Kindle och Sonys Reader har fått luft under vingarna.

Den trenden hakar Riidoo i Lund gärna på. Företaget har utvecklat e-boken Rdr/6 och ska ge läsbarhet med samma känsla som boksidor. En första prototyp är under utveckling och uppges rymma cirka 2 000 titlar.

– Den finns nu i labbformat och vi vill komma lite längre innan vi visar upp den utåt. Alla riktlinjer är klara och vi har haft hjälp av ett designföretag i Malmö för att få den rätta utsidan. Vi måste ta det lite lugnt för tillfället med den tekniska utvecklingen eftersom vi är ute och jagar kapital, säger Riidoos vd Jane Lindgren Sandén.

Även när det gäller e-tidningar pågår mycket aktiviteter runt om i världen. I de tester som genomförts i Sverige har ofta Irex Technologies svartvita skärmar använts.

Nyligen lämnade en arbetsgrupp hos Tidningsutgivarna, TU, en rapport där ett av kraven på kommande versioner av e-tidningar är att skärmarna ska vara böjliga och kunna hantera färg. Då kan HPs nya skärmteknik bli intressant.

TUs utredare har även testat Fujitsus första läsplatta, Flepia, som finns i färg och storlekar på 12 tum.

Fakta

Resultatet av Tidningsutgivarnas treåriga e-pappersprojekt visar att publicering på läsplattor med e-papper kan vara ett intressant alternativ.

Varje år konsumeras drygt 750 000 ton papper i Sverige. Drygt hälften utgörs av dagstidningar.

Ett krav som ställs är att morgondagens e-papper ska hantera färg och vara böjligt.