Svenska fonder i kategorin ”Ny teknik” har i år fallit i snitt 35 procent fram till den 16 december. Det är något mindre än genomsnittet för alla svenska aktiefonder, minus 38 procent, men ändå chockerande dåligt.

Visst var 2002 ännu sämre, då föll it-fonderna i snitt 51 procent. Men i början av 2002 fanns fortfarande kvar delar av de överdrivna förväntningar som it-bubblan skapade kring millennieskiftet.

I år har samtliga svenska it-fonder tappat mer än uppgången under de föregående fyra åren. I snitt är värdeminskningen de senaste fem åren 18 procent.

Sett över de senaste tio åren har fondindex för Ny teknik backat hela 34 procent, trots att plus 142 procent under 1999 ingår i tioårs-perioden.

Tio års baksmälla för it-fonder borde vara en tankeställare för dem som funderar på om det nu är billigt att köpa andelar i fonder som investerar i Brasilien, Ryssland, Indien och Kina (de fyra största tillväxtmarknaderna, som i finansbranschen förkortas Bric).

Fram till november 2007 var värdestegringen brant, men hittills under 2008 har de i snitt backat 52 procent.

Kanske var förväntningarna på it-aktier ännu högre uppskruvade under år 2000.

Men den avgörande likheten med Bric är att väldigt många människor då trodde att högre tillväxt i it-branschen skulle innebära att dess aktieägare fick högre avkastning i framtiden än från andra aktier.

Facit är i stället att it-aktier har levererat klart lägre avkastning än snittet, inte bara när it-bubblan sprack utan även under de senaste fem åren.

Samma erfarenhet riskerar nu att upprepas. Den senaste månaden har medierna rapporterat om tydliga bevis för att tillväxten tvärt har upphört i samtliga Bric-länder.

Men många hoppas nog att det är en tillfällig inbromsning.

Grundproblemet är att hög tillväxt inte alls behöver betyda hög lönsamhet eller att de företag som är först på den växande marknaden överlever.

Historien är full av exempel på snabb expansion av branscher som järnvägar, elektricitet, bilar och flygtransporter där tillväxten har varit hög men där många företag gått i konkurs.

Några forskare vid London Business School (Dimson, Marsh och Staunton) har i snart tio år publicerat en årsbok med avkastningen från alla stora aktiemarknader sedan år 1900.

En tänkvärd studie de gjort är att rullande jämföra avkastningen under de kommande fem åren från aktier i de länder som haft högst respektive lägst ekonomisk tillväxt de föregående fem åren.

Resultatet är mycket tydligt: aktier i de länder som haft lägst tillväxt de föregående fem åren gav i snitt 12 procent framtida avkastning per år.

Aktier i de länder som haft högst BNP-tillväxt gav bara 6 procent framtida snittavkastning.

Men människor har en tendens att känslomässigt binda sig vid gamla beslut, trots att ett klassiskt råd på aktiemarknaden är ”Gift dig inte med dina investeringar”.

Misstaget många gjorde när it-bubblan sprack var att hålla fast vid en tro som bara byggde på en förhoppning. Därför investerade de mer i it-aktier när börsraset var mindre än halvvägs.

Samma risk finns nu – att människor håller fast vid sina gamla förhoppningar att hög tillväxt i Bric-länder ska ge dem hög avkastning på fondsparandet.

Minns då it-fondernas utveckling de senaste tio åren.

I värsta fall håller varken tillväxten eller sambandet.