Det började som application service provider, asp, och blev senare saas, software as a service.
Sedan blev det Googlestrategi. Steg för steg har sökordsjätten arbetat mot att erbjuda mjukvara via webben och i februari släpptes det webbaserade kontorsprogrammet Google Apps, direkt riktat till företagen.
När allt detta förs samman och blir cloud computing, på svenska datormoln eller helt enkelt molnet, hamnar det högst på it-branschens agenda.
I CS arkiv dyker begreppet upp i slutet av förra året för att vara på allas läppar från i våras. Det handlar om att datorbranschen mognat, enligt Mikael Haglund som är teknisk direktör på IBM.
– Ett industraliseringtänk har applicerats på branschen. Om endast tio procent av en maskin utnyttjats i en fabrik skulle verkstadschefen få sparken. Men det har varit helt okej i en serverhall fram tills i dag, konstaterade han i CS i april.
Då förklarades fortfarande begreppet. Dell försöker hugga namnet tidigt och göra det till sitt men i augusti står det klart att företaget inte får rätt till det. Det amerikanska patentverket konstaterar att begreppet är spritt i it-branschen.
Molnet breder ut sig i rasande fart under året.
De företag som sysslar med saas – Intel, Yahoo och HP – tillkännager att de tillsammans startar ett laboratorium för forskning kring datormoln med syftet att främja forskning om mjukvara, hantering och hårdvara för storskalig och internetbaserad databehandling.
Efter sommaren blir det bara molnigare och molnigare ju mer konjunkturen går ner. Outsourcing hamnar i fokus när kostnaderna ska skäras och där har molntjänsterna kommit in som alternativ.
– Vi ser hur de här internetaktörerna skiftar från konsumentfokus och nu börjar rikta sig även till företag. Det är ungefär som när lågprisflyget kom och skakade om flygbranschen, säger Gartneranalytikern Claudio Da Rold i september.
Även faktorer vid sidan av lågkonjunkturen är till fördel för molnet. Kraftigt höjda elpriser och utrymmesbrist är några av dem.
Det som håller emot är rädslan för att tappa kontrollen över företagets data.
Enligt HPs chef Tom Hogan, som intervjuas av CS i september, är det mycket snack och liten verkstad när det gäller molnet.
– Fortfarande ligger hajpen före verkligheten när det gäller cloud computing. Det här händer inte över en natt utan kommer att utvecklas under en period av år, säger han.
I oktober visar Microsoft att företaget är med på tåget på allvar när Windows Azure – Windows för molnet avtäcks på en utvecklarkonferens i Los Angeles.
Styrkan med Azure är bredden, enligt Gartners analytiker Neil McDonald, Amazons och Googles molntjänster är mer begränsade.
– Det var väntat att Microsoft skulle släppa något som hade med molnbaserade tjänster att göra, men omfattningen av denna lansering var förvånande, säger han.
I slutet av 2008 har molnet bullat upp sig rejält. Men det finns risk för att åskbyar kan riva sönder det, i alla fall tillfälligt.
Terrorattackerna i Indien under december riskerar att få långsiktiga konsekvenser för landet eftersom många utländska företag tvivlar på att Indien är ett säkert land för outsourcing.
– En förutsättning för att kunna driva saas-tjänster är att det finns datacenter tillgängliga. En del av företagen som driver tjänsterna lär ha tittat på Indien, säger Hans Werner på Radar Group till CS.
I grunden är molnet rätt handfast och inte alls så fluffigt som det låter. Det handlar om ett stort antal sammankopplade servrar som kan vara spridda över ett större område, kanske i flera länder.
Servrarna används för att sköta internetbaserade program och för att lagra stora datamängder men användarna har ingen aning om var i detta servermoln som just deras data finns. Det öppnar för att företag kan hyra in sig och få tillgång till mjukvara och lagring via internet från andra företag och inte behöver ha egna servrar.
