Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommuner och landsting satsar varje år miljardbelopp för att samordna rehabiliteringen av sjukskrivna. För att följa upp insatserna har Försäkringskassan lagt miljonbelopp på systemet SUS, som togs i drift 2004.
Men systemet fungerar uselt, skriver förbundstidningen ST Press. Tekniken brister och inrapporteringen är dålig.
Försäkringskassan vet därför inte hur många av dem som fått del av rehabiliteringsinsatserna som registrerats i systemet. Det går inte att överblicka vilka som fått stöd, hur mycket varje insats kostat och vilket resultatet blivit.
Detta trots att fem procent av sjukpenningsanslaget går till de samordnade insatserna. Vilket motsvarar 1,1 miljarder kronor under 2008.
– Det är inte alls bra att man inte kan få fram uppgifterna genom SUS. Systemet måste göras om. En förstudie är beställd och ska vara klar under februari, säger Joakim Söderberg, chef på Försäkringskassans enhet för statistisk analys, till ST Press.
Han säger också att den tekniska plattformen är instabil och att det finns behörighetsproblemen som måste lösas.
– Alla som rapporterar in till systemet måste ha elektroniska id-kort. I dag har de statliga myndigheterna sådana men inte alla kommuner, säger Joakim Söderberg till ST Press.
Hur mycket SUS har kostat är oklart, men det rör sig om summor runt 10 miljoner kronor.
