– Jag läste polisrapporten, och den var bedrövlig. Illa stavad och illa formulerad. ”Ett trist ärende”, stod det. Då tänkte jag: Hur hade det gått om den här polisen hade varit smart – och besatt?
David Lagercrantz strök två bokstäver i namnet på konstapeln som utredde Alan Turings namn. Av Cottrell blev Corell. I romanen ”Syndafall i Wilmslow” är det Leonard Corell som blir skickad på rutinkontroll när en akademiker i Manchesterförstaden Wilmslow har begått självmord. David Lagercrantz låter sin fiktive polis Corell återupptäcka Alan Turing.
– Det behövdes en doktor Watson.
”Syndafall i Wilmslow” är ingen biografi över Alan Turing, även om den är grundad på fakta.
– Jag inbillar mig att det som skrivits om Turing har gjorts fel, säger David Lagercrantz. Det är för mycket matematik.
Matematiken är svår att förbigå. När Alan Turing begick självmord den 7 juni 1954 var han en anonym docent i just matematik, känd bara bland specialister. Allt han hade uträttat under andra världskriget var hemligstämplat.
Så det första anmärkningsvärda som David Lagercrantz polis får veta om Turing är att han var homosexuell.
– På 1950-talet var det en hetsjakt mot allt avvikande, säger David Lagercrantz. Homosexuella jämställdes med kommunister.
Fascinerad. När journalisten och författaren David Lagercrantz stötte på Alan Turings livsöde blev han så fascinerad att han beslöt sig för att skriva en roman.
Den brittiska regeringen har aldrig erkänt att det sedan tidigt 1950-tal var förbjudet för homosexuella att arbeta med underrättelseverksamhet, men det är officiellt att bestämmelsen togs bort i början av 1990-talet.
Alan Turing ertappades av polisen med homosexuella handlingar och dömdes 1952 till att genomgå behandling med kvinnligt könshormon. Det skulle minska hans könsdrift, trodde en tokig läkare. Två år därefter tog Turing sitt liv genom att äta ett förgiftat äpple. Varför kan man bara spekulera över: Turing skrev inget avskedsbrev.
– Turings sätt att ta sitt liv, berättar David Lagercrantz, kan ha varit påverkat av Disneys långfilm Snövit, där den elaka drottningen förgiftar Snövit med ett äpple som hon doppar i en häxbrygd.
Häxbrygden, som innehöll cyankalium, stod fortfarande och puttrade i Alan Turings kök när hushållerskan upptäckte den döda kroppen.
– Det finns en myt om att Apples äpple syftar på Turings tugga. Från början var ju äpplet dessutom regnbågsfärgat. Men när Apple formgav äpplet var Turing inte särskilt känd. Det är nog snarare Newtons äpple, säger David Lagercrantz.
Varför väljer en journalist och författare som David Lagercrantz, bland annat författare till en bok om uppfinnaren Håkan Lans, att skriva en roman om Alan Turing?
– Jag var dödstrött på att läsa patentinlagor. Jag försökte rädda mitt förstånd genom att parallellt studera datorns historia. Jag stötte på Alan Turing och tänkte, wow!
Han upptäckte att Alan Turing är ett okänt namn:
– Jag har träffat spränglärda som säger: Turing??
– Ingen vet vad han gjorde under kriget. Ingen vet vad en digital datamaskin är.
Turings teoretiska insatser på 1930-talet berörde spetsforskningen inom matematiken: frågan om vad som kan bevisas och vad som inte kan bevisas. David Lagercrantz är fascinerad av lögnarparadoxen – om jag säger ”jag ljuger”, är det sant eller falskt? – och väver in den i romanens återblickar till Alan Turings tid på Bletchley Park.
Det var under åren på det hemligstämplade Bletchley Park under andra världskriget som Alan Turing knäckte tyska marinens krypteringsapparater och troligen förkortade kriget med ett år. För det fick han en medalj, men varför han fick medaljen var också hemligstämplat.
– Ingen, säger David Lagercrantz, satt på så många hemligheter som Alan Turing.
Trots att underrättelsetjänsten skuggade honom när han träffade pojkvänner blev han aldrig, trots de homosexuellas påstådda lösmynthet, ertappad med att röja hemligheter.
När han tog sitt liv hade Alan Turing omnämnts i tidningen enbart i sin egenskap av straffad homosexuell.
David Lagercrantz är förvånad över att de homosexuella inte för fram Turing som hjälte.
– Jag hoppas att det är dags för en Turingvåg.
Mest känd för Turingmaskinen, en teoretisk modell av en dator. Han beskrev den i en artikel 1936 som ett led i ett logiskt bevis.
1950 beskrev han ett test för att avgöra om en maskin skulle anses ha intelligens som en människa. Det är känt som Turingtestet.
Under andra världskriget utvecklade Alan Turing en maskin som knäckte den tyska marinens chiffer. Britterna kunde läsa tyskarnas hemliga kommunikation med några timmars fördröjning. Allt detta har varit hemligstämplat till helt nyligen.
Efter kriget arbetade han med att konstruera datorer och skriva program. Han studerade också så kallad morfogenesis, uppkomsten av komplexa mönster hos djur och växter.
1952 dömdes han för homosexuella handlingar.
1954 tog han sitt liv.
Standardbiografin över Alan Turing är ”Alan Turing: The enigma of intelligence” av Andrew Hodges.
David Lagercrantz roman ”Syndafall i Wilmslow” är utgiven av Albert Bonniers förlag 2009.
