"Den verklighetsbaserade kunskapen möter den vetenskapsbaserade och bidrar till kunskapsbildning som bygger på interaktion. Det ger mersmak" säger Birgitta Nordén.
På svenskt initiativ har närmare 10 000 skolelever från mer än 110 länder världen över utbildat sig inom området hållbar utveckling och förebyggande miljöstrategier. Internet länkar ihop det lokala och det globala klassrummet.
Dessa nätkurser har arrangerats sedan år 1999 av Internationella miljöinstitutet vid Lunds universitet.
Eldsjälen Birgitta Nordén, distansutbildningsansvarig vid institutet mellan åren 1999 och 2006, berättar att ungdomarna möts över gränser och kulturella olikheter.
– Den globala bredden ger utbildningen en extra dimension för kursdeltagarna, säger Birgitta Nordén som imponeras av kraften i unga människors lärande.
Young masters programme riktar sig till skolelever i åldrarna 14–18 år. Gemensamt för dem alla är att de själva har valt att delta i kurserna. En del arbetar på skoltid medan andra sätter till sin fritid.
– Genom kreativitet och samspel uppmuntras ungdomar och lärare att, med tillgång till lämpliga verktyg för kunskapsbildning, angripa och utforska angelägna problem inom det komplexa området hållbar utveckling.
Kurserna har genom åren varit gratis för deltagarna.
Till finansiärerna hör bland annat utrikesdepartementet, som satsat sammanlagt 7,5 miljoner kronor för pedagogisk utveckling av projektet, och Vetenskapsrådets treåriga forskningsstöd.
– För att stärka utbildningen förankras den i olika skolor runt om i världen av lärare som fungerar som mentorer.
Att bjuda på aktuellt material av hög akademisk nivå – från forskningens framkant – hör till de bärande tankarna. Kanske är det just därför som utbildningen rönt så stor uppskattning från elever, lärare, skolledare och politiker.
– Kurserna bygger på samma kunskapsmassa som Internationella miljöinstitutets masterutbildning, bekräftar Birgitta Nordén.
Rent praktiskt delas tonåringarna in i grupper med vardera ungefär 50 deltagare. I varje virtuellt klassrum finns mellan tio och femton nationaliteter representerade.
Kurserna spänner över 18 moduler och pågår i lika många veckor.
De runt tusen elever, varav hundratalet svenska, som deltar i den kurs som just nu löper har hunnit ungefär halvvägs.
I varje modul får deltagarna ett problem att lösa eller en uppgift att studera. Det kan till exempel handla om att hitta åtgärder för att minska luftföroreningar och att spara på begränsade vattenresurser.
– Redovisning sker i det globala klassrummet med möjlighet att diskutera resultatet i forumform.
Under kurstiden kommunicerar eleverna via en portal som byggts med hjälp av det öppna verktyget Drupal.
Skypesamtal, sms och e-post mellan eleverna förekommer förstås också.
– Portalen fungerar som en skola med klassrum, lärarrum och samlingsplatser där deltagarna kan mötas utanför kursen.
Möjligheten att få träffas i verkliga livet lockar säkerligen också.
Som ett komplement till nättillvaron hålls vartannat år ett internationellt konvent. När det hölls för första gången, i Lund i juni 2000, kom mer än 500 deltagare.
Därefter har Turin, Alexandria och Dubai fungerat som värdstäder. Årets upplaga av Global environmental youth convention planeras äga rum i Peking till hösten.
– Intresset för den här utbildningen om förebyggande miljöstrategier är påfallande stort i Kina.
Birgitta Nordén är ursprungligen lärare i biologi
och kemi – där hon är tjänstledig sedan ett antal år tillbaka. Denna före detta aktiva fältbiolog har också undervisat vid lärarutbildningen på Malmö högskola.
I dag kombinerar hon ett starkt miljöengagemang med det mångåriga intresset för användning av ny informations- och kommunikationsteknik i lärandet.
Parallellt med fortsatta insatser för Young masters programme forskar hon kring onlinestudier.
– Som ”virtuell studierektor” blev jag mer och mer nyfiken på vad och hur ungdomar lär, förklarar hon.
Inget tvivel om att den här forskningen behövs. Barn får allt tidigare tillgång till internet – i Sverige redan vid 3–5 års ålder. Trots att nätet allt oftare används för att söka information vid skolarbeten finns det relativt få undersökningar av vad tekniken egentligen tillför.
Miljöutbildningen följs genom Lärande Lund – som är en annan av Lunds universitets institutioner. Den vetenskapliga grundtanken är att ta reda på hur eleverna tar sig an sina uppgifter och därefter analysera utfallet i syfte att bättre kunna utforma distansstudierna i framtiden.
Birgitta Nordén poängterar att elevernas bidrag är avgörande för kunskapsbildningen. De unga upptäcker sin egen omvärld.
De lär av varandras uppgifter och får genom dem möjlighet att sätta sig in i förhållanden i olika delar av världen.
– Ämne, läroprocess och relationer bildar en helhet och fungerar som en pedagogisk undervisningskontext i samklang med sin tid.
Young masters programme avslutas med att deltagarna får tillämpa nyvunna kunskaper på det lokala planet.
Under ungefär två månader genomförs ett ”riktigt” projekt. En del projekt genomfördes i fiktiv företagsform och där gick det att se skillnader, enligt Birgitta Nordén.
– Ja, det visar sig bland annat att entreprenörstalangerna skiljer sig mellan länder. Och det är inte de svenska eleverna som ligger i topp...
Intresset för Birgitta Nordéns magisteruppsats har varit stort. I fjol skickade Lunds universitet henne till U21 Undergraduate research conference i Singapore för att presentera den.
Nätbaserad undervisning i den här globala skalan innebär nämligen inte bara förändringar för eleverna. Lärarrollen förändras också av det både ämnes- och gränsöverskridande arbetet.
Den renodlade undervisningssituationen ersätts av coachning genom handledning, konstruktiv kritik och feedback.
– Lärarna utvecklas både på det personliga och på det professionella planet. De lär sig själva en hel del och vidgar dessutom sina nätverk till kolleger i hela världen.
Birgitta Nordén uppfattar det som att deltagarna finner en belöning i att engagera sig och lära inom ramen för Young masters programme.
När det globalt utvidgade klassrummet bygger broar mellan lokalt förankrade skolor sker ett befruktande kunskapsmöte.
– Den verklighetsbaserade kunskapen möter den vetenskapsbaserade och bidrar till kunskapsbildning som bygger på interaktion. Det ger mersmak, säger hon.
Trots att det finns nationella olikheter i utbildningssystemen finns det också kulturella likheter.
Birgitta Nordén säger att samarbetet över gränserna har utvecklats väl och fungerat mycket bra.
Utöver sitt arbete i forskningsteamet gör Birgitta Nordén, som är uppvuxen i Smålandsskogarnas Norrhult, även en rad ideella insatser. Hon leder sedan 1994 den svenska grenen av nätverket Caretakers of the environment international, Cei, för lärare och skolungdomar som arbetar för långsiktigt hållbar utveckling. I somras blev hon dessutom invald i styrelsen för internationella Cei.
1997 fick hon Ingenjörsvetenskapsakademins it-pris för skolan. Fem år senare var det dags för Lunds miljöpris som tack för ett mångårigt och entusiastiskt arbete med att öka ungdomars miljöengagemang.
För sitt enträgna arbete med att entusiasmera och öka intresset för hållbar utveckling i undervisningen fick Birgitta Nordén Region Skånes miljöpris 2007. Senaste utmaningen är att som miljöstrateg på Kultur & Fritid i Lunds kommun stötta icke-formellt lärande bland unga.