Om man ändå planerar att bygga om sitt kök bör man göra det ordentligt. Sannolikheten att man kommer att ändra på det snart igen är nämligen minimal. De flesta köksrenoveringar resulterar i en miljö som man sedan får leva med i drygt tio år, i alla fall enligt statistiken. Det är ju som bekant både dyrt och omständigt att göra om vår mest använda plats i hemmet. En komplett köksinredning med stommar, vitvaror och kakel gör att slutnotan sällan hamnar på mindre än 100 000 kronor. Ska man blanda in hantverkare kan man dessutom dubbla kostnaden, och har du en gång genomfört en köksrenovering lär du inte direkt längta ihjäl dig efter nästa.

Det är också av den anledningen som många är rätt konservativa (eller fega, om man så hellre vill) när det kommer till materialval och färger i köket. Det ska ju gärna vara så tidlöst som möjligt. Eller? Valet kan förstås bara du själv göra, men eftersom det i dag finns alldeles för många tillverkare av både luckor och vitvaror tänkte vi hjälpa dig på traven med planeringen av drömköket.

Vad är det som gör ett kök optimalt? Är det tekniken eller designen? Kanske en kombination av de båda? Vad ska man lägga krutet på? Och finns det några klassiska fällor som gör ett kök frustrerande att använda?

En som borde veta är stjärnkocken Melker Andersson, med framgångsrika krogar som F12 och Grill i Stockholm på meritlistan. Han har sett det mesta i köksväg i sina dagar, och vet förstås vilka klassiska fällor som finns. Så vi stämde träff med honom för att få lite kompletterande expertpejl på läget. Enligt Melker Andersson är det ultimata köket mer av gammalt än nytt snitt. Inte så att Melker Andersson är någon teknikfiende, men han uppmanar gärna till att man sätter trivselfaktorn och disponeringen av ytor i första rummet.

Tekniken får inte ta över

– Tyvärr blir köket mer och mer tekniskt, vilket oftast bara skapar problem. Men samtidigt är det ju det som är så härligt med matlagning, det är fortfarande ett hantverk. Det är så mycket som vi inte kan kontrollera med teknik. Jag skulle vilja påstå att det viktiga är att ha ett vänligt kök.

Högteknologisk apparatur i all ära, men utan ett kök man kan röra sig ordentligt i spelar det förstås mindre roll. Matlagningen måste gå smidigt, och att tränga ihop tekniken på bekostnad av exempelvis bänkskivor är ingalunda en väg till goda förutsättningar för den saken.

– En klassisk fälla är till exempel att ha för lite yta kring spisen. En annan grej är att ha en för pluttig diskho. En diskho ska vara stor så att man kan slänga mycket grönsaker i den och lätt komma åt att skölja, säger Melker Andersson.
När man väljer blandare till diskhon kan det vara vettigt att tänka på hur högt den sträcker sig ovanför diskhon. Inte sällan används ju köksblandaren till annat än att hälla vatten i glas och kastruller, och att få in en städhink kan vara sjukt frustrerande om avståndet mellan botten på diskhon och munstycket på blandaren är för klent tilltaget.

En annan källa till frustration kan vara att basfunktionaliteten i köket är alltför utspridd.

– Själva arbetsytan behöver inte vara särskilt stor egentligen. Den ska snarare vara så kompakt som möjligt, så att man inte behöver springa omkring, säger Melker Anderssson.
Allt som behövs för att laga mat på en armlängs avstånd är en god tumregel, även om den kan vara svår att leva upp till i praktiken. Har man plats för det är en köksö definitivt att föredra ur rent praktiskt synvinkel, så länge den inte tummar på utrymmet för att sitta och äta i köket. Dessutom har köksön även en social aspekt, då den blir en naturlig samlingspunkt när man lagar mat. Ett häng, helt enkelt.

– Det är ju skönt att kunna jobba ordentligt mitt emot spisen. Så har vi gjort i våra restaurangkök, så att man kan vända sig om och utnyttja ytorna på bästa möjliga sätt. Men en köksö tar plats, och man ska ju även kunna umgås runt bordet i köket. Ett stort generöst bord med plats för många gäster är bättre än att ha ett matrum. Jag tycker man ska äta i köket, säger Melker Andersson.

Våga mysa till det!

Smått sterila kök med stramt formspråk har kommit starkt de senaste åren, och även om trenden så sakteliga börjat vända mot mer gammeldags luckor på sistone så är de strama köken fortfarande dominerande på designsidan. Melker Andersson tycker att det är lite trist.

– Det har blivit alldeles för mycket av det ”slickade” i människors kök. Vi behöver mysa till det. Det har blivit så jäkla ”cleant” överallt. Belysning är i och för sig viktigt, men bort med alla spottar! Ha hängande lampor i stället.

En ofta förbisedd detalj vid köksrenoveringar är valet av golvmaterial. Det är viktigare än man kanske tänker på. Att lägga pengarna på det som är snyggt gör förvisso att det blir snyggt, men med tanke på den verksamhet man ägnar sig åt i köket bör man förstås ta andra faktorer i beaktning också. Just det – du ska ha ett tåligt golv.

– Det ska helst vara av sten. Man ska kunna tappa grejer utan att det blir märken. Egentligen skulle man ha ett stort avlopp mitt i golvet också, som tar hand om allt vatten. Det är dessvärre för sent för min egen del. Mitt kök är redan färdigt, skrattar Melker Andersson.

Melker Anderssons egna kök i hemmet är i gammal lantlig stil. Han har valt att ha det mesta framme, i stället för i lådor och skåp. Kastrullerna står på hyllor och slevar hänger i krokar. Kryddorna förvarar han bredvid spisen i stället för ovanför den, där de bara blir varma och dåliga.

– Jag gillar inte kök där allting är instoppat i skåp och lådor. Det blir bara jobbigt att komma åt grejerna och stoppa tillbaka dem hela tiden. Visst, det blir kanske svårare att hålla dem rena från stekos och så, men det gäller att ha en bra spisfläkt. Svenska fläktar är ofta pinsamt svaga. De bästa tillverkas i USA. Jag har en stor restaurangfläkt i taket hemma. Men det förutsätter förstås att man inte har grannar nära inpå som störs. Även om ljudet är dämpat hörs den typen av fläktar rejält.

Gas eller induktion?

En trend som kommit starkt nere på kontinenten är takhängande köksfläktar, ofta med djärva designgrepp. De lämpar sig speciellt väl för den som vill ha sin spishäll på en köksö. Av någon anledning har dessa inte fått något bredare genomslag i Sverige ännu, men kanske är det på gång? Det man ska ha i åtanke med en sådan fläkt är att det kan vara ett ganska stort projekt att dra rör till den. Har man högt i tak kan det dessutom bli problem med att utsugskanalen blir för lång. Det ger sämre effekt och därmed sämre luftflödesvärden. Det säger sig ju själv att en sex meter lång kanal med fler kurvor och krökar än Donau inte är någon optimal förutsättning för att få bort stekos. Det finns förvisso extra starka motorer att sätta in för att förbättra prestandan, men det avspeglas förstås i priset också.

Så till kökets hjärta – spisen. Har man ambitionen att laga riktigt god mat ska man förstås ha en gasspis. Det är helt enkelt värmespridningsförmågan som talar till gasens fördel. Det är ingen hemlighet att kött stekt på gasspis blir mycket godare. Tack vare lågan spelar det dessutom ingen roll om kastruller eller stekpannor inte är helt släta i botten, det värmer på lika bra ändå. Många hävdar att en modern induktionshäll ger samma resultat, men lika många menar att det är skitsnack. För de flesta av oss vanliga dödliga är dock skillnaden försumbar. Men Melker Andersson vet i alla fall vad han föredrar – gas.

– Jag har köpt en spis från Ilve (italienskt prestigemärke. Reds anm.). Ingen spis för den som har barn, kanske, men den är jäkligt maffig. Kraftfull och snabb. Sedan när det kommer till induktion eller gas – jag tycker induktion är bra, men varför inte två induktion och två gas, om man kan välja. Men då ska man vara ett riktigt matfreak och verkligen gilla att koka mat, förstås, säger Melker Andersson.

Hällar har för övrigt gått ner kraftigt i pris på sistone, och skillnaden mellan glaskeramikhällar och induktionshällar blir allt mindre. En hygglig induktionshäll går att komma över för runt 7 000 kronor. Är de billigare än så bör man vara vaksam på kvaliteten. Den gamla hederliga golvspisen med inbyggd ugn är fortfarande den i särklass mest prisvärda lösningen, men är på väg att fasas ut så sakteliga, då faktorer som ergonomi och design blir allt viktigare för oss. En separat inbyggnadsugn är ju både snyggare och mer praktiskt. Enligt en undersökning genomförd av Ica Provkök använder en genomsnittlig familj ugnen bara en till tre gånger i månaden, så hellre en relativt dyr och duktig häll än en avancerad ugn, om man måste välja. Vill man nu ha en ugn i absolut toppklass är det läge att kika på en ångugn. Den som en gång använt en sådan vill aldrig ha någonting annat, då de plockar fram smaknyanser man knappt visste existerade innan. Smaken av färskpotatis mitt i mörka vintern är bara ett exempel på vad man kan åstadkomma med en ångugn. Som grädde på moset håller ångugnar även näringsvärdet på maten i högre utsträckning än en klassisk varmluftsugn, och i restaurangvärlden har ångugnar varit mer regel än undantag sedan flera år tillbaka. Allt fler vitvarutillverkare erbjuder nu ångugnar för konsumentmarknaden, bland annat Miele och Samsung.

Kökets ”svarta får”, mikrovågsugnen, är en komponent vars existensberättigande kan diskuteras. Melker Andersson tycker dock att den har sin poäng.

– Bara man använder den på rätt sätt. Man kan ju till exempel smälta choklad i den. Man kan även köra bacon, men bara om man har ett papper som suger upp allt fett under. Mikrovågsugnen behöver däremot inte vara något tekniskt underverk. Det räcker med en väldigt enkel historia.
Viktigare tillbehör tycker Melker Andersson i så fall att matlagningsredskapen är.

– Man måste ha bra knivar och en bra skärbräda. Sedan finns det framför allt tre saker jag tycker är jäkligt bra att ha hemma i köket: en kraftig stavmixer, en matberedare som både mixar och gör deg, och så en skärmaskin som klarar att skära riktigt tunna skivor.

För att få rätt stämning i köket tycker Melker Andersson att man ska bryta mot några av de konventioner som finns.
– Jag gjorde en grej hemma som man kanske inte ska. Jag hängde upp gardiner i köket. Tunga draperingar. Dessutom tycker jag inte att det är fel med en fejkbrasa. De gör trots allt massor för stämningen. Men det viktigaste av allt är ändå att man sitter och äter tillsammans och att det finns ett lugn och en gemenskap. Stämning, bra humör och ett bra umgänge är egentligen nyckeln till ett bra kök!

Hur bygger man ett bra umgänge, då?

– Haha, du frågar fel person. Jag lever inte som jag lär. Jag har tyvärr fokuserat på annat i mitt liv, skrattar Melker Andersson