För ett knappt år sedan släppte Nine Inch Nails Ghost I–IV. Det blev det bäst säljande mp3-albumet under 2008 på Amazon. Bara under första veckan köpte fansen 800 000 exemplar, vilket drog in 1,6 miljoner dollar till gruppen.
Vid årets slut hade Nine Inch Nails sålt över fem miljoner nedladdningar. Inte illa för industrirock med dystopiska undertoner.
Siffrorna är även imponerande med tanke på att det går att ladda ned låtarna gratis. Men gratisnedladdning var en del i affärsidén och ökar hängivenheten hos fansen. Förstärker nätverket, om man så vill.
Paradexempel. Industrirockarna Nine Inch Nails lyckades med konststycket att hamna i topp på Amazons bästsäljarlista för mp3-album med Ghost I–IV förra året samtidigt som låtarna gick att ladda ner gratis.
Det finns fem versioner av Ghost I–IV. Den enklaste är gratis medan Ultra-Deluxe Limited Edition kostar 300 dollar. Den senare lär vara slutsåld. Hade det gått om inte gratisversionen funnits?
Ghost I–IV är licenssystemet Creative Commons paradexempel: en kommersiell framgång där musiken gavs bort utan att Nine Inch Nails förlorade kontrollen över sin upphovsrätt.
Det var en samling amerikanska professorer som 2001 bildade Creativ Commons, CC, i ett försök att hitta ett enkelt licenssystem för upphovsrätt som är anpassat för digital kommunikation. Det var en ny ingång i det infekterade kriget mellan Hollywoodadvokater och informationsanarkister.
– Målet är att förenkla licensiering så att det blir enklare för vanliga människor att använda upphovsrätt utan att blanda in dyra advokater, förklarade Joi Ito, vd på CC, för Businessweek nyligen.
Filosofin utgår från nätverksbyggandet på internet där många kan dela med sig av sitt eller andras kreativa skapande. CC-lincenserna underlättar processen men ser till att skaparna inte mister sin upphovsrätt. Det är en hybridmodell av upphovsrätten som stöder både fördelarna med upphovsrätt och nätverkens dynamik.
Två kanaler. Joi Ito gav förra året ut fotoboken Freesouls med bilder på internetkändisar. De finns samtidigt på fotosajten Flickr – under den mest öppna CC-licensen.
– Om man är motståndare till spridning på internet ska man kanske inte digitalisera sitt verk alls, säger Mathias Klang, svensk projektledare på CC.
CC-licenserna har inte direkt tagit världen med storm. Förra året bedömdes det finnas 140 miljoner CC-licenserade verk. Det skapar sina egna subkulturer, som barer med enbart CC-licensierad musik.
Men bortsett från Nine Inch Nails, Radiohead och författaren Cory Doctorow ska man inte räkna med allt för många kända utövare med CC-licens.
Ändå bistår många institutioner med infrastruktur. Både på Google och på Flickr går det att söka med CC-filter. Microsoft Office har inbyggda verktyg för CC-licenser.
Creative Commons-rörelsen har ideologiska drag, åtminstone runt upphovsrätt.
I och med att japanske internetentreprenören och riskkapitalisten Joi Ito blev CC-vd förra året har fokus på affärer blivit tydligare. Han är på ständig resa i världen, så sent som i november var han i Sverige på Sime 2008, och predikar möjligheterna med CC-licenser.
Men affärsidén med CC-licens har ingen självklar kalkyl. I ärlighetens namn så är Nine Inch Nails bästa tillgång deras hängivna fans. Men om man publicerar en bild på Flickr med CC-licens som bara kräver att användarna uppger ditt namn. Sen då?
Joi Ito säger att många måste förändra affärsmodellerna i grunden.
– Jag har ingen kristallkula med alla svar, medgav Joi Ito till den svenska mediebloggen Citizen Media Watch i höstas.
Musiker kan skaffa sponsorer, författare kan föreläsa och konstnärer kan tjäna pengar på merchandise. Ito berättar om sin vän som framgångsrikt skapar CC-licensierad anime (japansk tecknad film) på internet. Pengar drar han in på att sälja dockor av filmfigurerna.
– Det gäller att bygga relationer och skapa artefakter från det.
För att inspirera samlar CC en katalog över CC-licenserade projekt. Där finns allt från holländska konstnärskollektiv till Sony Corporations videosajt Eyevio.
Joi Ito gav förra året ut fotoboken Freesouls med bilder på internetkändisar. De finns samtidigt på fotosajten Flickr. Bilderna har den mest öppna CC-licensen – man även kan använda bilderna kommersiellt. Enda kravet är att Joi Ito anges som fotograf.
– Säljer den några tusen exemplar och täcker kostnaderna är det bra, säger han till Businessweek.
- Joi Ito föddes i Kyota, Japan 1966. Familjen flyttade till USA när han var tre. Hoppade av Tufts University där han läste datavetenskap. Han tyckte utbildningen vara korkad.
Han började som dj på Chicagos nattklubbar, i filmindustrin och som journalist på Mondo 2000.
I slutet av 1990-talet flyttade han till Japan där han var med och startade den första internetoperatören. Med kompisar och en Unixserver byggde han upp en webbsida 1993.
Sedan följde år av internetföretagande där han byggde upp Digital Garage, numera börsnoterat. De senaste åren har han satsat på riskkapital i företaget Neotency. Bland investeringarna finns Technorati, Socialtext och Flickr.
Han jobbar även på en doktorsexamen i affärsstrategi. Var med och grundade organisationen Creative Commons 2001 som han är vd på. Lever i dag med sin fru i Dubai.
Ifpi
Skivbolagens intresseorganisation kräver att den nuvarande upphovsrättslagen behålls och förstärks om ny teknik innebär att rättigheterna blir svårare att upprätthålla. Kassettskatten är ett exempel.
De som skapat och har rätten till ett verk ska bestämma över var (geografiskt), när och hur (vilken distribution) det ska säljas.
En artist brukar skriva överlåtelseavtal om delar av upphovsrätten med skivbolag och därmed får skivbolagen rättigheter till artistens verk.
Creative Commons
Creative Commons ifrågasätter inte upphovsrätten utan är ett system med licenser som gör det möjlighet för upphovsrättshavaren att enkelt sprida sitt verk utan invecklade avtal.
En fotograf kan tillåta att hans eller hennes bild används av andra med förbehållet att hans namn uppges, eller att bilden får användas i diverse icke-kommersiella produktioner, eller att bilden får, eller inte får, manipuleras.
Licenserna kan kombineras på flera sätt. Den som skapar kan lätt och gratis få sina licenser på Creative Commons sajt.
Ingen upphovsrätt
Kritikerna av upphovsrätt riktar in sig på att den digitala kommunikationen kräver långtgående intrång i den privata integriteten om upphovsrätten ska upprätthållas – Ipreddebatten.
Kritikerna anser att digitaliseringen också försvårar att fastlägga vem som har rätt till vad i ett verk. Samplingar är ett exempel. Sedan finns mer grundläggande frågor om kreativitet.
Det ekonomiska argumentet att det krävs ekonomiska incitament för kreativitet är överdrivet. Folk skapar så gärna ändå.