Spridningen av kartor och flygfotografier har reglerats i svensk lag sedan 1940-talet. Bestämmelserna har reviderats flera gånger, men försvarets plikt att granska och godkänna svenska kartor lever kvar.
Idag innebär reglerna att allt bildmaterial som används av kart- och navigeringstjänster på webben måste detaljgranskas och godkännas av försvaret innan publicering.
I flera fall manipuleras bilderna. Försvarshemligheter, civila mål och viktig infrastruktur suddas ut, ritas om eller målas över.
Ett känt exempel är Försvarets Radioanstalts anläggning på Drottningholm utanför Stockholm, som målats över med skog.
Till vänster: FRAs anläggning på Drottningholm enligt Google maps. Till höger: samma plats enligt Hitta.se.
– Allt flygfoto ska godkännas av försvarsmakten. Upptäcker vi sen att något kommit med på till exempel Hitta.se som inte är bra, då tar vi kontakt och ber dem rätta till saken, säger Kjell Ericson, chef för försvarets säkerhets- och samverkanssektion i Stockholm.
Om en privatperson tar flygfoton och lägger ut på sin egen sajt, vad händer då?
– Det klassas som spridning. Får du med bilder på objekt eller föremål som vi av någon anledning vill skydda så är det inte tillåtet.
Men allt fler ifrågasätter behovet av censuren, även inom försvaret. I samband med en pågående internutredning om rutinerna vid hantering av flygfoto så föreslås att regelverket måste skrivas om, eller skrotas helt.
– Till exempel så är det ju tillåtet att flyga genom landet. Det betyder att om ett danskt bolag flyger genom Sverige, tar foton och sen landar i Danmark, då kommer vi inte åt bilderna. Det säger Curt Schenström på Säkerhets- och samverkanssektionen i Göteborg.
Utländska företag berörs inte, och även satellitbilder är undantagna lagen. Det innebär att försvarshemligheter som suddas ut på svenska sajter som Hitta.se och Eniro förblir fullt synliga via exempelvis Google Maps.
– Tekniken går framåt. Verkligheten har sprungit ifrån lagen. Vi skulle vilja att man på central nivå, på departementet, ser över lagstiftningen. Är lagtexten kanske obsolet i sin nuvarande form? fortsätter Curt Schenström.
Vilka förändringar tycker ni behövs?
– Frågan är ju vad som finns kvar att skydda? Är bilderna ute på Internet en gång så är det ju ute för all framtid.
Svenska karttjänster på nätet censureras med stöd av lagen om skydd av landskapsinformation. Lagen har sina rötter i bestämmelser från 1940-talet men skrevs om en sista gång 1993.
Det var samma år som webbläsaren Mosaic släpptes och kort innan begreppet Internet blev känt utanför datorvärlden.
Tre myndigheter har i uppgift att granska bildmaterialet innan det publiceras: Försvaret, Lantmäteriet och Sjöfartsverket. Allt bildmaterial ska godkännas innan publicering.
Satellitbilder behöver inte granskas innan publicering. Utländska företag lyder heller inte under svensk lag. Därmed förblir försvarhemligheter fullt synliga på kartor över Sverige som används av exempelvis Google maps.
