Allt flygfoto som används av svenska karttjänster på nätet detaljgranskas av Försvarmakten innan publicering. Bilder som visar exempelvis militära skyddsobjekt eller känslig infrastruktur manipuleras eller byts ut.
Men det finns klara brister i granskningen. Det framgår tydligt av foton som visar den forskningsanläggning som Försvaret tidigare drev i Bromma utanför Stockholm.
Både Hitta.se och Eniro censurerar sina respektive fotografier av anläggningen. Det trots att anläggningen övergick i privat ägo för mer än ett år sedan och inte längre klassas som ett skyddsobjekt.
Dessutom censurerar karttjänsterna olika delar av anläggningen. På Eniro har byggnaderna längst västerut, mot Ranhammarsvägen, pixlats över.
Samma byggnader kan beskådas helt öppet via Hitta.se:s 3d-tjänst. Där har man istället manipulerat byggnaderna i öst, mot Voltavägen, som plattats till för att dölja deras verkliga höjd.
På Eniro.se har anläggningens västra del pixlats över.
Samma byggnader visas öppet på Hitta.se. Här har istället den östra delen plattats till, för att dölja byggnadernas verkliga höjd.
Curt Schenström arbetar med rutinerna kring granskning av flygfotografier på Försvarets Säkerhets- och samverkanssektion i Göteborg. I en artikel i CS från tidigare i veckan ställde han sig frågande till om det nuvarande regelverket fortfarande behövs.
Han känner inte till exemplet med anläggningen i Bromma när CS når honom.
– Vi kollar inte saker i efterhand på nätet. Men i sådana här fall, där någon kommer med uppgifter eller vi ramlar över något som är fel, då kan vi gå tillbaka till firman som tagit bilderna och ta upp det med dem, säger Curt Schenström.
Att justera bilderna i efterhand är ingen vidare lösning, menar han:
– I och med att bilderna legat ute en gång finns ju risken att de redan sparats ned. Då ser det ju misstänksamt ut om de plötsligt är borttagna i nästa version. Man får fundera över vad värdet är i den anläggningen. Gör det verkligen något om den syns eller inte?
Christer Pettersson är produktchef på Eniro.se. Inte heller han känner till anläggningen i Bromma när CS kontaktar honom.
– Det är våra leverantörer som står för bildbehandlingen. Om någon påkallar det så kan vi gå tillbaka och ändra, men vi har ingen möjlighet att utföra någon ytterligare granskning på egen hand, säger Christer Petterson.
Vad tycker du om bestämmelserna som råder idag?
– Det känns som en diskussion är väldigt relevant. Vi och alla andra aktörer följer naturligtvis de regler som gäller. Men det blir svårt och i längden lite onödigt att censurera en massa objekt som ändå syns hos Microsoft och Google.
Även inom Försvaret ifrågasätts behovet av kartcensuren. Det mot bakgrund av att icke-godkänt flygfoto publiceras öppet av utländska tjänster, exempelvis Google Maps, som inte omfattas av svensk lag.
I samband med en pågående internutredning, som CS rapporterade om tidigare i veckan, föreslås att regelverket skrivs om eller skrotas helt.
– Tekniken går framåt. Verkligheten har sprungit ifrån lagen. Vi skulle vilja att man på central nivå, på departementet, ser över lagstiftningen. Är lagtexten kanske obsolet i sin nuvarande form?, sa Curt Schenström till CS tidigare i veckan.
Svenska karttjänster på nätet censureras med stöd av lagen om skydd av landskapsinformation. Lagen har sina rötter i bestämmelser från 1940-talet men skrevs om en sista gång 1993.
Det var samma år som webbläsaren Mosaic släpptes och kort innan begreppet Internet blev känt utanför datorvärlden.
Tre myndigheter har i uppgift att granska bildmaterialet innan det publiceras: Försvaret, Lantmäteriet och Sjöfartsverket. Allt bildmaterial ska godkännas innan publicering.
Satellitbilder behöver inte granskas innan publicering. Utländska företag lyder heller inte under svensk lag. Därmed förblir försvarhemligheter fullt synliga på kartor över Sverige som används av exempelvis Google maps.
