På Kungliga Biblioteket står digitaliseringen av forskning högt i kurs. Mängder med material digitaliseras och forskare har tillgång till ett trådlöst nätverk som ger tillgång till både internet och interna databaser.

Regeringen slog ett slag för denna utveckling i fjolårets forskningsproposition. Sammanslagningen av Statens ljud- och bildarkiv och KB skulle ge en myndighet ”som står bättre rustad att möta utmaningarna i övergången från analog till digital teknik”, står att läsa.

Men den omstridda Ipred-lagen utgör ett hot mot utvecklingen, enligt KBs forskningschef Pelle Snickars. När upphovsrättsägare får större möjligheter att jaga fildelare måste biblioteket överväga om nätet kan förbli öppet.

– Visionen om det trådlösa kunskapssamhället krockar med lagstiftningen. Man tror att man kan lösa branschens kris, men det är kreativa affärslösningar som måste komma till, säger han.

Än så länge är han inte beredd att stänga det öppna nätverket när lagen träder i kraft den 1 april. Men han ser risken för att någon utnyttjar det för illegal fildelning och att KB då hålls ansvarigt.

– Kungliga Biblioteket har kommit långt i den digitala utvecklingen. Inom kort kommer forskningen i första hand att ske digitalt. Men med den andra handen rycker man undan mattan med en sådan här lag.

KBs nät är inte helt öppet utan kräver inloggning, något som vem som helst med ett bibliotekskort kan få.

Hur skulle ni agera om någon spårade illegal fildelning till er?
– Först skulle vi bestrida att vi har ett ansvar. Det finns en diskussion om att operatörerna måste hålla koll, men även Kungliga Biblioteket kan ses som en operatör.

Fakta

  • Den så kallade Ipred-lagen bygger på ett EG-direktiv och innebär större möjligheter för upphovsrättsägare att bedriva utredningar mot misstänkt piratkopiering.
  • Efter ett domstolsbeslut ska till exempel skiv- och filmbolag kunna begära ut uppgifter om individeulla fildelare, information som kan användas vid en civilrättslig process.