Jämfört med vad jag förutsåg är det ingenting som stämmer, börjar Jacob Palme, och ser inte besviken ut för det.

I början av 1970-talet gjorde han en prognos för framtidens datoranvändning.

– Allt har blivit mer än vad jag förutsåg.

Sedan rättar han sig och berättar att han fick rätt på åtminstone en punkt:

– Jag förutsåg att det skulle bli ökad användning av text. På den tiden användes ju datorer mest till beräkningar. I dag är det mer text än något annat.

Han skrev också att möjligheten att lagra information i datorer innebar att datasystemen kunde bli ett medium för demokrati.

Jacob Palme är 68 år och delvis pensionerad från sin professur i datavetenskap vid Stockholms universitet. Han arbetar nu på tio procent, ”fast i praktiken blir det betydligt mer”.

I dag ägnar han det mesta av sin tid åt sajten Web4health, där man kan få rådgivning i psykologiska frågor av experter.

Han har arbetat med datorer sedan början av 1960-talet då han arbetade på dåvarande Foa, Försvarets forskningsanstalt.

– Foa betalade 13 miljoner kronor för en IBM 7090. Den hade en kapacitet som motsvarar en hundradel av vad en persondator klarar i dag, och vi var många som delade på den.

Interaktivitet var det inte tal om:

– Vi lämnade in beräkningarna och sedan fick vi vänta fyra timmar på resultatet.

Vad Foa skaffade stordatorn till kan man spekulera om.

– Officiellt var det för att beräkna hur Sverige skulle skydda sig mot kärnvapenangrepp, säger Jacob Palme.

– Ingen medgav officiellt att Sverige tänkte skaffa kärnvapen, men det kan inte uteslutas att datorn även användes för kärnvapenforskning.

Själv använde Jacob Palme datorns beräkningskapacitet för att analysera luftvärnets effektivitet.

– Det var ett indirekt underlag för beslutet om huruvida vi skulle skaffa Jas/Gripen. Om luftvärnet var bra behövdes inte Jas/Gripen.

Hur det gick vet vi. Ifall det var Jacob Palmes analys av luftvärnet eller försvarsindustrins behov av beställningar som fällde avgörandet är svårt att veta.

På Foa konstruerade Jacob Palme Sveriges kanske första diskussionsforum på internet. Det hette Kom och gjordes när regeringen beslöt att Foa skulle decentraliseras. Jacob Palme byggde en tjänst som lät anställda på Foa delta i diskussioner i stordatorsystemet. Både anställda och utomstående kunde också vara med hemifrån med hjälp av modem och telefonnätet.

– Som mest, 1987, hade Kom över tusen användare, berättar Jacob Palme.

Med dagens mått är det inte mycket, men på 1980-talet var det nytt. Och det kostade. På kvällar och nätter, då forskarna inte behövde datorsystemet, erbjöds användarna av Kom låg taxa – då kostade det bara 70 kronor i timmen.

Under några år spreds Kom över världen – till ett hundratal stordatorer av modell IBM 7090. Köparna fick betala 3 000 kronor för programmet. Jacob Palme skrev också en ordbehandlare vid namn Vided, som även den såldes i stordatorvärlden, samt datorspel för stordator.

Kom avvecklades efter ett utbrott av moralpanik. 1986 sändes nämligen ett tv-program som, enligt Jacob Palme, ”valde ut det dummaste” som skrevs på Kom:

– Vi hade en miljon inlägg om året, så det är klart att om man väljer ut de dummaste inläggen så kan det se illa ut.

Jacob Palme upplevde programmet som en katastrof, och han fick aldrig tillfälle att bemöta påståendena.

– Det de citerade var ju sant, men urvalet var skevt.

Särskilt arg på Kom blev filmaren Maj Wechselmann. Hon hade på Kom blivit kallad för ”rysk spion” av Foa-forskaren Eskil Block. Eskil Block dömdes för förtal, och fick betala 15 000 kronor i skadestånd plus rättegångskostnader på 50 000 kronor.

En sak var ändå uppenbar. Datorer hade blivit ett medium för kommunikation, något som framsynta debattörer hade förutsett redan på 1970-talet.

Jacob Palme nämner boken ”The network nation” från 1978 av Starr Roxanne Hiltz och Murray Turoff som inspirationskälla.

Jacob Palme var tillsammans med Torgny Tholerus och Tomas Ohlin svensk pionjär för tanken på datorn som medium för utbyte av information och tankar.

– Jämfört med vad vi tänkte oss då har utvecklingen gått långsamt. Det tog tio femton år mer än vi trodde.

Jacob Palme berättar om misslyckade försök att införa datornät för kommunikation, som den kanske alltför kommittépräglade nätverksstandarden OSI och det svenska misslyckandet Teleguide. Däremot lyckades fransmännen med sitt Minitelsystem.

När internetanvändningen tog fart i början av 1990-talet blev det mer omfattande än Jacob Palme någonsin hade föreställt sig. Mycket av utvecklingen förutsågs i ”The network nation”, men inte volymen.

– Mer än halva Sveriges befolkning är regelbundna användare av internet.

En del av förklaringen, enligt Jacob Palme, är politikernas satsningar på hemdatorreformen och på bredband åt alla.

– Vad gjorde att internet blev framgångsrikt, frågar han och svarar:

– Väldigt många leverantörer av tjänster kunde delta. Alla fick vara med.

Folk fick välja. Teleguide misslyckades för att leverantörerna valde ut tjänsterna åt kunderna. De som gav kunderna fritt val lyckades.

Fakta

Yrke: Professor i datavetenskap vid Stockholms universitet, delvis pensionerad, arbetar tio procent. Tidigare forskare på Försvarets forskningsanstalt, Foa. Driver numera sajten Web4health.

Ålder: Född 1941.

Familj: Hustrun Gunborg Palme, sonen David Palme. (Och ja, Jacob Palme är släkt med Olof Palme, som var kusin till Jacob Palmes far.)

Hobby: Ingen. Arbetar vid datorn hela tiden, men ”spelar datorspel några gånger i månaden”.

Dessutom:
Skrev flera detektivromaner på 1970-talet.

Besök Jacob Palmes hemsida