Stefan Kvarnerås är chef för Rakelverksamheten på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Han kommer att hålla budgeten på 2,3 miljarder kronor.
Utbyggnaden av Rakelnätet går in i sin sista fas. Problemen är lösta, oenigheterna utslätade och samtliga beställningar gjorda.
Chansen är därför god att projektet håller både tidsplan och budget. Det hävdar ansvariga på både Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och regeringskansliet.
Rakelnätets budget fastställdes i ett tidigt skede till 2,3 miljarder kronor. Pengarna skulle täcka investeringar i infrastruktur, basstationer och växlar samt utrullningen över hela landet.
– Den budgeten kommer vi att hålla. Jag tror faktiskt att vi blir ett av de få infrastrukturprojekt av den här storleken som håller prognosen, konstaterar Stefan Kvarnerås, chef för Rakelverksamheten på MSB.
Han får medhåll av Tord Eriksson, Rakelsamordnare på regeringskansliet.
– Jag tror att de klarar det med pengarna de fått tillgång till, säger han.
Att Rakel närmar sig färdigt tillstånd gör att även bilden av totalkostnaden, summan av utbyggnads, utrullnings- och driftkostnaderna, börjar klarna.
Lagt till sina 2,3 miljarder kronor har MSB fått klartecken att låna ytterligare drygt 500 miljoner kronor.
– Regeringen har skjutit till pengar för robusthetshöjande åtgärder. Det är 400 miljoner vi får låna om vi behöver och det kommer vi förmodligen att göra. Ungefär halva systemet klarar då en veckolång drift med diesel, säger Stefan Kvarnerås.
– Vi fick även 98 miljoner för att förbättra inomhustäckningen. Det har lett till att vi kunnat bygga ut i bland annat Globen, tunnelbanan och liknande.
Till det kommer driftbidrag på runt 200 miljoner kronor om året. Det för att täcka de löpande kostnaderna innan antalet betalande användare är stort nog för att göra Rakel självförsörjande.
– När infrastrukturen är färdig kommer driftkostnaderna, men det tar längre tid att få in användarna än det gör att bygga ut nätet. Det var den stora missen Rakelkommittén gjorde i sina kostnadsberäkningar. Den antog att när en etapp var färdig skulle den fyllas med användare på en gång, säger Tord Eriksson.
Han uppskattar att driftbidragen behövs i ”en handfull” år till, exakt hur många slås fast i nästa budgetproposition. Pengarna läggs till de dryga 350 miljoner i driftbidrag som skjutits till under 2008 och 2009.
– Annars får vi en så hög abonnemangskostnad att det inte blir några nya anslutningar. Då hamnar man i en ond cirkel, säger Tord Eriksson.
– Idén är fortfarande att systemet ska bära sina egna kostnader när det är fullt utbyggt och i användning. Det är en sak att bygga infrastruktur, en helt annan att få till användning och samverkan.
Frågan om ett gemensamt radionät för krismyndigheterna, vad som senare kom att bli Rakel, har utretts i mer än tio år. Nätet ersätter de mer än tvåhundra olika system som tidigare varit i bruk i Sverige.
Den 10 juni 2002 tillsattes den kommitté vars arbete nu resulterat i Rakelnätet.
Projektets sista etapper ska vara färdigbyggda 2010. Då ska det vara ett gemensamt och rikstäckande system för radiokommunikation för samhällsorganisationer inom säkerhet, trygghet och hälsa.
