Inför EU-rådets omröstning i programpatentsfrågan förra veckan ägnade föreningar, aktivister och lobbyister stor möda åt att skapa uppmärksamhet kring frågan.

I samband med det stundande parlamentsvalet i EU fortsätter kampanjerna.

Nu tar även politikerna ton.

Går storföretagens ärenden
Carl Schlyter, Miljöpartiets förstanamn till EU-parlamentsvalet, anser att den socialdemokratiska regeringen med stöd av moderaterna går storföretagens ärenden genom att stödja det irländska förslaget och förkasta det förslag som EU-parlamentet tagit fram och som anses begränsa möjligheterna att patentera program.

Inte bara skadar det här IT-branschen, det är också ett hån mot alla de som engagerat sig i frågan anser han.

- De här partierna säger att det är viktigt att människor engagerar sig och att det är viktigt för demokratin. Och när människor nu gör det så kör man över dem och struntar i vad de säger, säger Carl Schlyter.

Miljöpartiet får stöd från folkpartiet i patentfrågan: EU-parlamentarikern Olle Schmidt är för patent på datorrelaterade uppfinningar, men vill under inga omständigheter se några patent på program.

- När vi röstade om förslaget så menade vi att det innehöll för många oklarheter. Vi tycker faktiskt att man borde börja om helt från början så att vi vet vad vi gör, säger Olle Schmidt.

Tar kritiken med ro
Från socialdemokratiskt håll tas kritiken med ro. Då beslutet fattades sa näringsminister Leif Pagrotsky, Sveriges representant i omröstningen, att beslutet borgar för enhetlighet och ökad förutsägbarhet inom EU samt att ett eventuellt direktiv ger möjlighet att undvika en utveckling liknande den i USA, där patent kan tas utan att något egentligt nytänkande ligger bakom.

Och de kritiska rösterna har inte påverkat den ståndpunkten.

- Vi har svårt att se att utvecklingen av program inklusive fri programvara skulle påverkas negativt av det här direktivet, det handlar inte om att tillföra något nytt utan att skapa tydligare gränser med utgångspunkt i en praxis som sedan många år är vägledande i Sverige och övriga Europa, säger Svante Hådell, internationell pressekreterare på näringsdepartemenet, och fortsätter:

- Det här är en praxis som har medgett att många nya programföretag har kunnat startas och utvecklas i Europa, också såna som använder av fri programvara.

Men här hävdar Carl Schlyter att det råder en missuppfattning.

- Europeiska patentverket har varit mycket tydliga på den punkten. I artikel 52 i den europeiska patentkonventionen som beskriver patenterbara uppfinningar har man uttryckligen skrivit att man inte kan ta patent på mjukvara, säger Carl Schlyter.

Fakta

Förra veckans beslut i EU-rådet innebär inte att det sista ordet är sagt i patentfrågan. I höst ska Europaparlamentet ta ställning till rådets text och vid ett godkännande utformas ett direktiv som EU-länderna måste anpassa sig till. Om parlamentet däremot inte godkänner texten måste en förlikning mellan rådet, parlamentet och kommissionen komma till stånd.