I förra veckan riktade Stockholms stads it-chef Anette Holm skarp kritik mot Skolwebben, den gemensamma webbportal för elever, lärare och föräldrar i kommunens skolor som levererats av konsultjätten Tieto. Projektet är så dåligt genomfört att det lika gärna kan skrotas helt, menar hon.

Stockholm är långt ifrån den enda kommun som har stora problem att få Tietos skolsystem att fungera, visar CS rundringning. Segt, svåranvänt och omodernt är återkommande omdömen från it-avdelningar och skolförvaltningar runt om i landet.

– Det här systemet utvecklades i slutet av nittiotalet. Visst har det hänt mycket sedan dess. Jag skulle inte säga att Tieto ligger i framkant vad gäller användarvänlighet, säger Anders Fredriksson, it-chef på Knivsta kommun.

Den gemensamma nämnaren är Rexnet, en egenutvecklad kommunikationsplattform för elever, lärare och föräldrar som Tieto köpte loss från kommunförbundet i Gävleborg år 2003. Idag används Rexnet av ett sextiotal kommuner runt om i Sverige och är den mest spridda skolplattformen i landet.

Knivsta var med i den utvecklingsgrupp som tog fram plattformen innan den såldes till Tieto. Trots det bekräftar Anders Fredriksson att kommunen nu överväger att byta ut systemet.

– Vi har fört diskussioner om att titta på en annan lösning. Det har varit en fortlöpande diskussion, säger han.

Kalix kommun har redan gjort slag i saken. I januari togs ett beslut om att avbryta det leveransavtal som skrevs med Tieto inför läsåret 2007/2008. Rexnet fungerade helt enkelt för dåligt:

– Vi avbryter med Tieto och gör en upphandling. Vi har varit noga med kravspecifikationen den här gången. Vi önskar en lärplattform som bättre stämmer överens med den. Det gäller särskilt användarvänligheten, säger Kjell Hansson, utvecklingsledare för skolan i Kalix kommun.

Elin Fors är it-handledare på utbildningsförvaltningen i Arboga kommun. Även hon känner igen sig i kritiken mot systemet, men vill inte döma ut lösningen i förtid:

– Det är kanske inte den snabbaste lösningen på marknaden, men utbildningsinsatsen krävs oavsett vilket system man väljer. Man måste ge ett sånt här system ganska många år, vi är fortfarande i uppstartsfasen, säger Elin Fors.

Omdömena om Rexnet står i skarp kontrast mot de från kommuner där man valt andra lösningar. I Sundsvall upphandlades år 2007 en samordnad it-lösning för alla skolor i kommunen. Där åkte Tietos lösning ut i ett tidigt stadium.

– Vi satte allt i samma upphandling, både elevadministration och webbgränssnittet. Tieto har enkelt sagt inte hängt med i utvecklingen. Vi hade stora tester med referensgrupper och det visade sig ganska tydligt att det var så, säger Lennart Henriksson, it-samordnare på Sundsvalls utbildningsförvaltning.

Som CS uppmärksammade förra veckan har Stockholms stad tillsatt en krisgrupp för att reda ut problemen med Rexnet. Tietos kontrakt med huvudstaden löper till och med 2011.

Fakta

Kostnaden för en Rexnet-implementation beror i hög grad på vilka moduler som köps in och i vilken omfattning de rullas ut.

Grovt räknat betalar kommunerna mellan 50 och 100 kronor per användare (i bästa fall samtliga elever och lärare i kommunen) och år i licensavgifter.

För en liten kommun med ett antal tusen användare landar kostnaderna på flera hundra tusen kronor om året. För större kommuner med tio- eller hundratusentals elever och lärare handlar det om miljonbelopp varje år.

Tieto vill inte uppge hur mycket pengar Rexnet-verksamheten omsätter i Sverige.

Rexnet är ett webbgränssnitt, en kommunikationsplattform på skolspråk, som används av lärare, elever och föräldrar. Systemet kan användas exempelvis för att posta betyg och omdömen eller anmäla frånvaro.

Systemet implementeras vanligen ovanpå Tietos elevadministrationslösning Pro Capita. Just enkelheten att koppla ihop med Pro Capita uppges på flera håll vara en viktig orsak till att Rexnet fått så stort genomslag.