Nu är mobiloperatörernas 4g-race i full gång. Teliasonera, Tele2 och Telenor har alla lagt fram mycket storskaliga utbyggnadsplaner. I storstadsregionerna utlovas de första kommersiella 4g-tjänsterna med datahastigheter upp till 150 Mbit/s redan under nästa år.

Teliasonera har hittills utlovat 4g-täckning i Stockholm under nästa år. Tele2 och Telenor talade tidigare i veckan om 4g-lanseringar i storstäderna i slutet av 2010 och under 2011.

Mest anmärkningsvärt är dock att Tele2 och Telenor dessutom utlovar att befolkningen i resten av landet ska ha 4g-täckning med datahastigheter upp till 80 Mbit/s år 2013.

Men hur ser egentligen affärsförutsättningarna ut jättesatsningar som moblioperatörerna nu kastar sig in i?

Trots att de första 4g-lanseringarna ligger väldgt nära i tid är mycket lite – om ens något – känt om hur operatörernas businesscase för dessa 4g-satsningar egentligen ser ut.

Konsultföretaget Capgemini presenterar nu en stor marknadsanalys där man tittat närmare på ett antal tänkta affärscenarier för ett 4g-nät i en storstadsregion av ungefär Stockholms storlek.

Analysens slutsats är entydig. Mobiloperatörerna kommer att få kämpa med näbbar och klor för att få lönsamhet i 4g-näten. Även i det allra mest gynsamma affärsscenariet som Cap Gemini utgått ifrån på dröjer till åtminstone 2015 innan mobiloperatörerna får ett positivt kassaflöde från 4g-satsningarna.

En viktig orsak är kostnaderna för den mycket stora mängd fiberförbindelser som krävs för att svälja 4g-nätens enorma datakapacitet.

– I 4g-näten krävs fiber ut till varje basstation. I 3g-näten matas basstationerna mestadels via betydligt billigare mikrovågslänkar, säger Roger Eriksson, Sverigechef för Cap Geminis telekom- och medieavdelning.

Det affärsscenario som trots allt ger positivt kassaflöde för 4g 2015 bygger dessutom på att en lång rad förutsättningar måste vara uppfyllda.

Capgeminis exempel utgår enbart från ett 4g-nät i en mycket tätbefolkad storstadsregion där det redan finns stora mängder fiberförbindelser. Man förutsätter också från att det handlar om en stor och kapitalstark 4g-operatör med en marknadsdel på ungefär 40 procent och som själv äger hela 85 procent av de fiberförbindelser som krävs för 4g-nätet.

Det lönsamma 4g-exemplet förutsätter också att operatören hittat fungerande alternativ till dagens flatrate-baserade avgiftsmodeller för mobilt bredband.

– Dagens avgiftsmodell fungerar inte längre. Gapet mellan intäkter och de ökande datamängderna kommer att fortsätta växa om inget görs, säger Roger Eriksson.

Capgeminis 4g-exempel utgår också från att operatörerna bytt till en avgiftsmodell kallad segementerad flatrate. Där betalar kunderna en fast avgift utifrån hur snabb förbindelse de ha i sitt mobila bredband.

– Segmenterad flatrate ger bäst lönsamhet och är samtidigt lättast att hantera för kunderna. Modellen används redan för bredband i fasta nätet, säger Roger Eriksson.

Capgemini har också tittat på affärsmöjligheterna för en mindre uppstickaroperatör att göra samma 4g-satsning i en storstadsregion. Operatören har en marknadsandel på runt 20 procent och äger bara 10 procent av de fiberförbindelser som krävs. Satsningen går inte att räkna hem inom ett rimligt tidsperspektiv. Tidpunkten för lönsamhet skulle ligga väldigt många år in i framtiden, enligt Roger Eriksson.

På pluskontot finns dock det faktum att Cap Geminis 4g-analys bygger på att operatörerna inte klarar att nämnvärt öka sin intäktsandel från mobila tjänster.

Kan mobiloperatörerna hitta vägar att tjäna mer pengar på mobiltjänster än i dag, förbättras lönsamhetsekvationen för 4g-satsningarna, framhåller Roger Eriksson.

Fotnot: Positivt kassaflöde innebär i det här fallet att intäkterna från 4g-kunderna räcker till för att betala driften av 4g-näten och göra avbetalningar på de lån som tagits för att bygga näten. Själva investeringskostnaden för näten bortser man helt och hållet från.

Fakta

Utbyggnaden: Skynda långsamt med 4g-lanseringarna. Förbered nätinfrastrukturen i mobilnäten för 4g under tiden. 4g-näten kommer att kräva massiva fiberinvesteringar. Den höga kapaciteten i 4g gör att varenda 4g-bastation behöver en fiberförbindelse.

Bygg ut i första hand ut 4g i storstadsregionerna. De ytterst omfattande kostnaderna för fiberförbindelser gör det i dagsläget mycket svårt att räkna hem ett businesscase för 4g utanför de större städerna överhuvudtaget.

Tjänsterna: 4g blir i första hand en angelägenhet för datorer, snarare än för mobiltelefoner. Det är i dagsläget svårt att se vilka tjänster i en mobiltelefon som kan dra nytta av datahastigheter kring 100 Mbit/s. På pc-sidan finns dock mycket goda möjligheter för 4g att konkurrera med fasta bredbandsabonnemang, främst adsl.

När näten väl är på plats kommer 4g att erbjuda mycket billigare datadistribution 3g och samtidigt ha mobilitetsfördelar framför adsl. Kostnaden för att transportera data i 4g blir hela 86 procent lägre än i ett 3g-nät, enligt Capgemini.
Möjligheten att leverera verkliga ”Quality of service-tjänster” i 4g är mycket goda.

Avgifterna: Operatörerna måste göra om sina avgiftsmodeller för mobilt bredband innan 4g lanseras. Segementerad flaterate, där kunderna betalar en fast månadsavgift utefter hur snabb förbindelse de vill ha, ger bäst lönsamhet för operatören.