Daniel Akenine, teknikchef på Microsoft, hade helst sett att principen om en tjänsteorienterad arkitektur hade fått en annan paketering än soa.

– Från början använde Microsoft uttrycket ”connected systems”. Det innehöll samma principer som soa, men vi fick ge oss för trycket från den starka soa-trenden.

– Så i dag, sent omsider, säger vi också soa.

Men han har noterat många konstiga sätt att använda begreppet, till exempel har han noterat att vissa använder uttrycket soa-arkitektur.

– Det är ju en verklig tautologi och ett meningslöst uttryck, säger han.

I dag har principerna för en tjänsteorienterad arkitektur satt sig. Det har blivit en självklarhet att data eller tjänster hämtas och samverkar via webbgränsnitt av olika slag.

– Ja, hur skulle man annars bygga system i dag? Vi kan ju inte gå tillbaka.

Däremot är Daniel Akenine kritisk till brett upplagda projekt för att skapa en infrastruktur för att göra ett företag tjänsteorienterat.

– Den typen av projekt misslyckas ofta. Det betyder inte att projekten aldrig fungerar, men det gäller att vara pragmatisk, säger Daniel Akenine.

Det är inte första gången som det begås misstag när man paketerar något nytt. I dag skulle han vilja bryta ned begreppet för att beskriva vilken typ av soa man menar.

– Agil soa, kanske? Eller lean soa?

Han anser att begreppet soa är viktigt för it-arkitekter.

– Men ju högre upp i organisationen du kommer, desto mindre viktigt blir soa som begrepp.

Linus Malmberg, vd på konsultföretaget Cordial, har länge varit missionär för soa. Han är djupt medveten om att användningen av begreppet många gånger skapar problem.

– När man använder begreppet för att etikettera helheten uppstår det en konflikt. Medlet blir målet. Då loggar affärssidan ut, säger Linus Malmberg.

Fel använt blir diskussionen om tjänsteorientering en ren teknikfråga.

– Så får det inte bli när det i stället är en teknik för affärsutveckling.

Han anser att det behövs ett utvidgat soa-begrepp som kan användas också utanför it-avdelningen.

– Vi använder ofta tjänsteorienterad affärsarkitektur, säger Linus Malmberg.

Lars Nordfeldt, teknisk chef på IBMs programdivision, ser den överdrivna användningen av förkortningen soa som ganska typisk för it-världen.

– Det är ett symtom på hur förkortningar används i it-världen, snarare än att principerna som ligger till grund för soa inte skulle vara bra.

Eftersom IBM levererar verktygen för att bygga en tjänsteorienterad arkitektur är det i diskussioner med it-avdelningar självklart att använda begrepp som soa och tjänsteorienterad arkitektur. Men inte i diskussionen med affärsutvecklare och på nivåer högre upp i företagen.

Då tar han i stället fasta på idén om att väl utvecklade tjänster som byggs ihop till applikationer gör att företagets produktutveckling både blir snabbare och billigare.

– När jag talar med affärsutvecklare fokuserar jag på att den tjänsteorienterade arkitekturen är en metod för att realisera nya applikationer och tjänster både snabbare och billigare, säger Lars Nordfeldt.

Fakta

Tjänsteorienterad arkitektur, kommer av engelskans service-oriented architecture, soa, och är programsystem som består av delar som lätt kan kombineras till olika applikationer.

Systemet byggs upp av delar (tjänster) med tydliga och avgränsade uppgifter (lön, kund, order) och de görs så att de lätt kan kombineras med varandra. En tjänst ska bara programmeras en gång i en organisation. Tjänsteorienterad arkitektur kan ses som en reaktion på det faktum att organisationer har många system som gör ungefär samma sak, men som inte fungerar ihop.

> Se hela definitionen på cstjanster.idg.se/sprakwebben.