Coop testar nya betalsätt

Säkerhetsproblem. Björn Sandberg betalar med mobilen i en Coopbutik med självbetjäningskassor. När han ska betala godtar inte kassan mobilköpet. ”Det fungerade förra gången men säkerhetssystemet vill inte alltid kännas vid mobilen”, säger han.

I Europa och Sverige har snart övergången till betalkort med chips avslutats. Men trots det dröjer sig magnetremsan kvar.

– USA har ju inte alls några sådana planer, säger Ivar Fransson, marknadsdirektör på Coop och vd för Coops kortverksamhet Med Mera.

– Där går utvecklingen i stället mot rfid i korten.

När det stora landet i väster bestämmer sig för en väg är det inte otroligt att vi så småningom följer efter, resonerar han och de andra i Coops ledning.

Därför körs nu pilottester av rfid-kort på Södermalm i Stockholm. Mellan 1 300 och 1 400 kunder kan sedan några månader tillbaka betala med sådana kort i de tio butikerna där. Testet ska pågå under större delen av året.

Fördelen är framför allt att det går snabbare.

– Om vi ska försöka halvera kontanthanteringen gäller det att ha verkliga alternativ till mynt och sedlar. Det måste upplevas som praktiskt och rationellt, annars kommer ingen att använda det, säger Ivar Fransson och tillägger:

– Minns du cashkortet? Det gick inget vidare eftersom människor inte upplevde att det fyllde något behov.

Med rfid i kortet går det bra att betala utan att ta ut det ur plånboken.
Betalar man belopp på under 200 kronor behövs inte pin-kod eller signatur.

– Det går extremt snabbt i kassan.

Det finns också ett alternativ med ett litet rfid-kort i form av en nyckelring som går att ha med sig tillsammans med resten av knippan. Allt för att göra kortköpen så praktiska som möjligt.

– Vi har tidigare gjort ett mindre test utanför Jönköping som föll väl ut, säger Ivar Fransson.

Dessutom har Coop just startat ”labbtester” med att låta mobilen ersätta plånboken eller betalkortet.

– Vi är nog den enda butikskedjan i Norden som har en mobil med nfc-tekniken som vi använder skarpt för att betala. I Storbritannien, Tyskland och en del andra länder på kontinenten görs det också försök, säger Björn Sandberg, cio på Med Mera, stolt.

För att det ska fungera krävs en mobil som stöder närfältskommunikation, nfc, och i dag finns det bara en Nokiamobil som gör det.

– När vi drog igång vårt försök tog vi kontakt med Sony Ericsson eftersom vi tänkte att det kunde vara roligt att arbeta med vår svenska mobiltillverkare. Men vi fick beskedet att nfc skulle finnas i deras mobiler tidigast om två år, så då fick det vara, säger Björn Sandberg.

Han visar upp mobilen och klickar in i funktionen som lustigt nog heter ”Vivotech wallet”.

– Men det namnet är inget vi rår över. Det är ett företag i Santa Clara i Kalifornien som håller i den här tjänsten, säger Björn Sandberg och skrattar.

I den virtuella plånboken finns funktioner för betalkort, presentkort, bonuskort, kuponger och inlösta kuponger.

Trots att teknik och tjänster alltså finns är vägen framåt inte helt jämn för mobilbetalningar. Problemet är affärsmodellerna. Det är ännu oklart vem på telemarknaden som ska tjäna pengar på att plånboken hamnar i mobilen.

– Det är en konflikt mellan telefontillverkare, teleoperatörer och banker om vem som ska ta greppet. Tillverkarna vill ha nfc-tekniken inbyggd i mobilen men operatörerna ser hellre att den ligger i sim-kortet så att betalningen för trafiken följer med även om kunden byter mobil, berättar Björn Sandberg.

Men den dag någon tar ett steg framåt kan utvecklingen gå fort.
Då vill Coop vara på tåget. Om utvecklingen tar fart är man inte heller främmande för att vara med och ta ledningen.

– Med våra tusen butiker är vi en attraktiv partner för vilken som helst av intressenterna, säger Björn Sandberg.

Just nu står utvecklingen och väger och det är oklart vad som blir det vinnande konceptet. Det är också möjligt att helt andra tekniker dyker upp.

– Exempelvis kan man tänka sig att man betalar med mobilen genom att klistra en rfid-etikett utanpå. Det är ett lite enklare sätt att göra den till plånbok, säger Björn Sandberg.

Mathandeln på nätet har fått nytt liv det senaste året och även där är Coop med.

– Vi använder två modeller. I den ena levererar vi enbart till större verksamheter, mest offentliga, som skolor och äldreboenden. I den andra, mataffären.se, vänder vi oss till privatpersoner, men den finns hittills bara i Stockholm, säger Ivar Fransson.

För att det ska löna sig att sälja mat via nätet krävs dock specialbyggda anläggningar för ändamålet.

– Det måste vara väldigt effektiviserat för att det ska vara lönsamt. Det gör att det också blir storstadsorienterat. Det är nog inte troligt att det går att få upp lönsamheten tillräckligt på landsbygden, påpekar han.

Han vill inte avslöja hur det går med e-handelssatsningen mer än att det ”växer på bra”.

– Det viktiga är att få upp volymerna, säger Ivar Fransson.

Vad har då Coop för planer med alla de data om kunderna som plockas in varje gång medlemskorten registreras när de handlar?

Det är inte heller något som Ivar Fransson gärna pratar om.

– Det är uppgifter som vi har stor nytta av och som går att använda på många sätt, säger han.

Icas personliga erbjudanden till kunderna är inte den modell som Coop tänker sig, enligt Ivar Fransson.

– Nej, vi väljer att jobba på ett annat sätt och tänker oss mer gruppvisa erbjudanden. Det kan bli lite tröttsamt för dem som inte har småbarn och katt att få erbjudanden om blöjor och kattmat, exempelvis. Exakt hur vi gör är ännu inte klart, säger han.

Överhuvudtaget satsar Coop på en ökad kommunikation med sina kunder. Under året byggs webben om för att skapa möjligheter till ökad interaktion.

– Det finns ett enormt matintresse i Sverige. Där finns det mycket att göra, säger Ivar Fransson.

– Vi vill också engagera våra kunder mer. I dag lägger vi ut frågor på nätet till medlemmarna om exempelvis vilka varor de vill att vi ska ha extrapris på. Men vi vill ge dem ännu större möjligheter att vara med och diskutera, säger Ivar Fransson.