Telekompaketet innefattar en mängd förslag till ändringar i EUs lagstiftning på telekom- och internetområdet. Huvudsyftet är att bättre anpassa reglerna till ny teknik och EUs framväxande internetinfrastruktur.
Men osämja kring de punkter som behandlar internetanvändares rättigheter, i sammanhanget en mycket liten del av paketet, innebar att EU-parlamentet idag röstade nej till införandet.
Den version av paketet som röstades ned var en kompromiss utformad för att tillfredsställa både parlamentet och ministerrådet. Där var skrivelserna kring internetanvändares rättigheter inte lika tydligt formulerade som i ursprungsversionen av paketet – de uppmärksammade ändringsförslagen 138 och 166.
Resultatet ger alltså en signal om att parlamentet vill se tydliga skrivelser kring bland annat medborgarnas rätt till tillgång till internet.
Parlamentet var överens på alla andra punkter i paketet, uppger IDG News. Dessa innefattar bland annat beslut om gemensam EU-reglering av telekommarknaden, hur radiospektrum ska fördelas samt bredbandsutbyggnaden inom EU.
Det är oklart om röstresultatet betyder att hela telekompaketet måste skrivas om. Enligt IDG News finns en god chans att delar av paketet, de regler som inte direkt rör internetanvändares rättigheter, kan införas ändå.
EUs telekomkommissionär Viviane Reding, den pådrivande kraften i utformningen av paketet, väntas ge sin syn på resultatet av omröstningen under en presskonferens senare idag.
Debatten i svensk media har i stor utsträckning fokuserat på två tillägg till paketet, ändringsförslag 138 och 166, som infördes på initiativ av svenska EU-parlamentariker.
Tilläggen innehåller tydliga skrivningar om att medborgare inte ska kunna stängas av från internet utan att ärendet först prövas i domstol, samt försvårar restriktioner i internetanvändares tillgång till tjänster och innehåll.
Tvärt emot vad som ofta rapporterats innehåller telekompaketet ingenting som möjliggör avstängning av internetanvändare utan beslut i domstol.
Däremot förhindrar ändringsförslag 138 och 166 i sin ursprungliga form att sådana lagar, liknande de som föreslagits i Frankrike, införs i unionen vid ett senare tillfälle.
Telekompaketet består av en mängd föreslagna ändringar till EU-direktiv och förordningar. Bland annat behandlas reglering av medlemsländernas teleoperatörer och frågor som rör en harmonisering av spektrumutrymmet i unionen.
Förslaget lades fram av EU-kommissionen i november 2007. Klart är att det på något vis ska implementeras. Exakt hur det ska ske måste ministerrådet och EU-parlamentet komma överens om.
EU-parlamentet består av 785 ledamöter som väljs direkt av medborgare i de olika medlemsländerna. I praktiken fungerar parlamentet som en av två kammare i EUs lagstiftningsprocess, tillsammans med ministerrådet.
Ministerrådet består av 27 ministrar, en från varje medlemsland. Olika ministrar deltar i rådet beroende på vilken typ av frågor som diskuteras.
