"När det vänder får it en rejäl skjuts"

Trots att tjänstesektorn som helhet klarar sig bättre än under 1990-talskrisen har it-branschen det tufft eftersom it-investeringar skjuts upp både inom industrin och bland tjänsteföretagen.

– När det gäller industrin kan det handla om att det är osäkert om det finns tillräckligt med kapital ens det närmaste halvåret. Då tvingas man lägga investeringar på is trots att man vet att de är lönsamma, säger Stefan Fölster, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.

Men när krisen ger med sig och det börjar vända blir det en rejäl skjuts för it-företagen, tror han.

– Då kommer flera år med omställningsarbete och mycket av det är it-relaterat. Även robotisering och utlokalisering tar fart igen då.

Stefan Fölster uttrycker sig lågmält och vänligt. Men hans intensivt kornblå ögon avslöjar att han är en man som inte backar i första taget och att han kan vara nog så bitsk.

Statlig inblandning är inget som Stefan Fölster gillar. Han är marknadsliberal ut i fingerspetsarna. När regeringen nyligen lade fram vårbudgeten och aviserade kraftigt ökade bidrag till kommunerna kallade han Anders Borg för ”den bästa finansminister som socialdemokraterna någonsin har haft”. Hur förklarar han då att allt fler företagsledare och även Svenskt Näringsliv efterlyser mer statligt stöd nu i kristider?

– Jo, det låter ju som vi svängt i synen på staten. Men i huvudsak har vi inte det, bara lite, säger Stefan Fölster och ett leende far snabbt över hans ansikte.

– Man ska komma ihåg att staten tagit på sig en väldigt stor roll i ekonomin och då måste den också vara beredd att sköta den på ett sätt som tar hand om konsekvenserna av det.

Som exempel lyfter han fram att staten har monopol på penningutgivning.

– Det innebär också ett ansvar för att se till att kreditmarknaden fungerar i ett läge när det finns risk att alla vill ta ut sina pengar samtidigt.

På sikt är också lågkonjunkturer gynnsamma för ekonomin, framhåller Stefan Fölster. Ekonomier som går igenom konjunkturväxlingar blir starkare än de ekonomier där konjunkturväxlingarna dämpas.

– Det beror på att nya innovativa företag kan växa när det finns tillgång till arbetskraft och livsodugliga företag försvinner, säger han.

– Men den principen slogs ut under 1980-talet när regeringen stöttade branscher som var på väg ut.

I vanliga konjunkturdippar ska alltså staten låta det hela ha sin gång, anser han. Samtidigt finns en hel del att göra i sådana här djupa lågkonjunkturer.

– Det är bra att regeringen aktar sig för att skapa budgetunderskott. Men att tidigarelägga viktiga investeringar är en offensiv åtgärd som inte påverkar budgetunderskottet och där borde regeringen göra mer.

Stefan Fölster pekar på att det finns flera sådana investeringar som inbegriper ny teknik och lyfter bland annat fram vägar och järnvägar.

– Det finns it-system som varnar för köer när man kör bil och när det gäller järnvägar är det mycket driftstopp och där skulle mer avancerade övervakningssystem vara befogade.

Däremot är det viktigt att de investeringar man gör är sådana som faktiskt ändå skulle bli gjorda och att inte hitta på nya investeringar bara för sakens skull.

När det gäller it-sektorn går det relativt bra för tjänster som riktar sig till hushållen enligt Stefan Fölster. Men det finns regleringar som står i vägen för teknikutvecklingen, inte minst på telekomsidan. Där borde regeringen göra mer, anser han.

– Exempelvis finns det en reglering för att förmå Telia att släppa in andra operatörer i kopparnätet men inget som tvingar dem att låta andra operatörer koppla in sina mobilnät i kopparnätet. Det leder till att investeringar i fiber bromsas upp.

Just kopparnätet är en viktig nöt för regeringen att knäcka när Telia ska säljas, konstaterar han.

– Det är viktigt att titta noga på om det är en del som ska säljas separat.

Hur ser kunskapen ut ute i företagsstyrelserna när det gäller it för verksamhets- och affärsutveckling?

– Just nu verkar det väl som om det finns många brister i styrelserna, säger Stefan Fölster och skrattar till.

– Ärligt talat kan man inte vänta sig att styrelserna ska klara detta bättre än de gör. Däremot finns det anledning för företagen att förbättra sin upphandlingskompetens och se till att integrera it mer. Fortfarande finns en idé om att det är något för vissa it-personer.

Stefan Fölster ser framför allt it som en metod att ändra arbetssätt. Något som är nödvändigt inte minst inom vården, påpekar han.

– Där är ju läkarna ofta bromsklossar för att de inte vill ändra sitt sätt att arbeta. När Stockholms läns landsting drog igång ett jätteprojekt för att knyta ihop alla journaler utan att läkarna skulle behöva ändra sitt arbetssätt blev ett fiasko och kostade flera hundra miljoner kronor.

När det gäller den offentliga sektorn finns det mycket att göra. Det handlar om sådant som att se till att myndigheterna inte ägnar sig åt att skapa kommersiella tjänster som kan tillhandahållas av andra aktörer. Men det finns också sådant som det bör jobbas mer med anser Stefan Fölster.

– Vi har bland annat arbetat relativt framångsrikt med att få kommuner att lägga ut jämförelser av äldreomsorg, skolor, förskolor och liknande på sina sajter så att medborgarna kan gå in och få information inför sina val.

Vad tycker du om andra sajter där exempelvis läkare eller lärare betygsätts av patienter eller elever?

– Jag tycker allmänt att det är en bra utveckling. Självklart får det inte vara integritetskränkande. Men inom exempelvis vården görs många felbehandlingar och det är ett feltänk om patienter inte skulle tillåtas tala om sina erfarenheter.