Förra veckan röstade EU-parlamentet nej till det så kallade telekompaketet, ett stort antal förslag till ändringar av EU-direktiv och förordningar inom it och telekom.
Paketet föll på en parentes i sammanhanget, ett ändringsförslag om medborgarnas interneträttigheter som blivit till en viktig symbolfråga.
Beslutet innebär med största sannolikhet att Sverige, som tillträder som EUs ordförandeland den 1 juli, tar över uppgiften att baxa telekompaketet genom EU-byråkratin.
Den processen riskerar att överskugga stora delar av den it-politik som Sverige annars tänkt att driva under sitt ordförandeskap.
Om inte det sittande tjeckiska ordförandeskapet lyckas lösa tvisten vid nästa ministermöte den 12 juni inleds en så kallad förlikningsprocess.
Det innebär intensiva förhandlingar mellan ministerrådet och parlamentet i frågan, förhandlingar ledda av Sveriges infrastrukturminister Åsa Torstensson.
Förlikningen inleds under hösten och tar upp till åtta veckor i anspråk, en tredjedel av Sveriges tid som ordförandeland.
Då kommer Åsa Torstensson att vara stationerad i Bryssel och väntas lägga all sin tid på förhandlingarna.
Från svenskt håll läggs allt krut på att få till en kompromiss så fort som möjligt för att kunna gå vidare till andra frågor.
Preliminärt har arbetet redan inletts. Redan i veckan möter Åsa Torstensson Spaniens och Frankrikes it-ministrar för att diskutera telekompaketet.
– Vi utgår från och jag förbereder mig för att ta över förlikningsprocessen. Min syn är att det här är ett viktigt paket och att det är viktigt att vi kommer till ett beslut, säger Åsa Torstensson.
Eftersom paketet föll på en i sammanhanget liten fråga är förhoppningen att tvisten ska kunna lösas på kort tid. Då kan de nya reglerna klubbas igenom före årsskiftet.
Om inte tvingas EU-kommissionen att formulera ett nytt lagpaket, som sedan ska godkännas av både ministerrådet och EU-parlamentet. Den processen kan ta flera år i anspråk.
I övrigt har Sverige två stora it-frågor på agendan under ordförandeskapet.
Den ena rör fördelningen av radiospektrum i Östersjöregionen, en viktig fråga för utbyggnaden av framtida mobila tjänster.
Den andra rör ett toppmöte i Visby i november då EUs it-politiska strategi för åren 2010–2015 ska sättas.
Hur kommer ditt arbete i övrigt att påverkas av att telekompaketet inte röstades igenom?
– Egentligen är den frågan för tidigt ställd. Men som vanligt handlar det om att vissa saker behöver prioriteras bort. En del av ordförandeskapet är att representera EU i internationella sammanhang, delta i anföranden och diskussioner. Det må vara att jag får avstå ifrån en del sådant med respekt för att vi nu måste genomföra det här i stället, säger Åsa Torstensson.
EU-parlamentet gick emot ministerrådets beslut om telekompaketet på en i sammanhanget mycket liten punkt, som fått ett stort symboliskt värde i debatten om internets framtid.
Parlamentet röstade för
ändringsförslag 138, som syftar till skydda internetanvändares grundläggande rätt till nätet. Enligt förslaget ska ingen kunna stängas av från internet utan ett beslut i domstol. Det är en tydligare skrivelse än i ministerrådets version av telekompaketet.
Telekompaketet behandlar i huvudsak frågor om spektrumpolitik, bredbandsutbyggnad och mobila tjänster inom unionen. EUs regler på området är från 2002 och i akut behov av en uppdatering.
Ändringsförslag 138 lanserades av vänsterpartiets EU-ledamot Eva-Britt Svensson för ungefär ett år sedan. Tillägget har vunnit stort gehör i parlamentet och blev i förra veckan alltså det som fällde hela paketet.
Kritiker kallar ändringsförslaget för överstatligt och menar att det strider mot grundlagen i flera EU-länder. Bland annat i Sverige, där bara riksdagen får besluta om inskränkningar i medborgarnas grundläggande frihet och rättigheter. Att ge samma befogenheter till en domstol vore därmed oförenligt med grundlagen.
