Telekompaketet skulle öka både konkurrensen och investeringsviljan på den europeiska telekommarknaden.

Reformen har stötts och blötts i Bryssel i över två år, och även om den version som till slut nådde parlamentet beskrivs som urvattnad finns en stor konsensus kring det nödvändiga i ett uppdaterat regelverk.

– Blockeringen av paketet är högst beklaglig eftersom det leder till en ökad osäkerhet i en sektor som är livsviktig för den ekonomiska återhämtningen och står inför riskfyllda investeringar i nya bredbandsnät, säger Michael Bartholomew, chef för lobbyorganisationen Etno som samlar de största operatörerna i Europa.

Bland de tunga delarna i reformen finns en ny europeisk telemyndighet, ökat inflytande för EU-kommissionen i nationella telekomfrågor, ökat nationellt politiskt oberoende för PTS och liknande tillsynsmyndigheter och en ökad flexibilitet i den europeiska spektrumanvändningen. Det gäller exempelvis hur frekvenserna ska fördelas när de analoga tv-näten släcks i medlemsländerna.

Paketet skulle också räta ut juridiken inför investeringar i nästa generations fiberbaserade accessnät och ta bort öronmärkningen av frekvenser för gsm-tjänster.

Dessutom skulle reglerna harmoniseras kring så kallad funktionell separation, där en dominerande teleoperatörs nätverksamhet tvångsflyttas till ett separat bolag.

Nu kan vad som helst av detta komma att ändras eller tas bort.

I den förlikningsprocess som Sverige och Åsa Torstensson ska leda kan vad som helst hända. Processen beskrivs av experter som CS talat med som ”hela havet stormar”, där inget är heligt och alla inblandade tar tillfället i akt att lyfta sina hjärtefrågor.

Det skulle till exempel kunna innebära att spektrumpolitiken i Europa går mot en ökad öronmärkning av frekvenser för särskilda tekniska lösningar, något som har varit uppe på bordet under tidigare förhandlingar.

Det vore ett dråpslag mot både operatörer och leverantörer av ny teknik, som Ericsson.

Samtidigt finns i dag en lättnad bland stora operatörer över att åtgärden funktionell separation nu fördröjs.

Bland de politiska påhejarna av reformpaketet är besvikelsen stor. Parlamentarikern Malcolm Harbour, som lett delar av arbetet, kallar omröstningen ”en tragedi för den europeiska ekonomin”, och EU-kommissionär Viviane Reding uppmanar medlemsländerna att komma överens snabbt. Gärna redan vid ministerrådsmötet den 12 juni.

– Ministerrådet måste värdera situationen mycket noggrannt med tanke på vikten av telekomreformen för sektorn och för den europeiska ekonomins återhämtning, säger Viviane Redin i ett uttalande.

Fakta

EU-parlamentet gick emot ministerrådets beslut om telekompaketet på en i sammanhanget mycket liten punkt, som fått ett stort symboliskt värde i debatten om internets framtid.

Parlamentet röstade för

ändringsförslag 138, som syftar till skydda internetanvändares grundläggande rätt till nätet. Enligt förslaget ska ingen kunna stängas av från internet utan ett beslut i domstol. Det är en tydligare skrivelse än i ministerrådets version av telekompaketet.

Telekompaketet behandlar i huvudsak frågor om spektrumpolitik, bredbandsutbyggnad och mobila tjänster inom unionen. EUs regler på området är från 2002 och i akut behov av en uppdatering.

Ändringsförslag 138 lanserades av vänsterpartiets EU-ledamot Eva-Britt Svensson för ungefär ett år sedan. Tillägget har vunnit stort gehör i parlamentet och blev i förra veckan alltså det som fällde hela paketet.

Kritiker kallar ändringsförslaget för överstatligt och menar att det strider mot grundlagen i flera EU-länder. Bland annat i Sverige, där bara riksdagen får besluta om inskränkningar i medborgarnas grundläggande frihet och rättigheter. Att ge samma befogenheter till en domstol vore därmed oförenligt med grundlagen.