En varm april är bra för glasstillverkarna, men det är ändå inte i närheten av vad en varm juli ger, konstaterar Sia Glass vd Rolf Frid när CS besöker företaget i Slöinge ute på den halländska slätten.

Företaget tillhör koncernen Berte Qvarn som startades på 1500-talet och som drivits av 14 generationer Stenström sedan dess. Sia Glass, eller Slöinge Industri AB som det hette från början, startade för snart 50 år sedan.

För Rolf Frid är lågkonjunkturen inget bekymmer, tvärtom innebär det ett uppsving för glassbranschen.

– Vi ser en klar tillväxt de senaste månaderna. I tider när folk sparar in på exempelvis resor vill man i alla fall unna sig något. Många väljer då glass. Smågodis kommer allra först. Där var tillväxten stark redan i oktober–november.


"Jag känner en oro för att tekniken springer ifrån oss", säger Rolf Frid, vd på Sia Glass.

Förutom det senaste halvårets uppgång har glasskonsumtionen gått ner de senaste fem åren.

– Det är större konkurrens med annat som finns att äta. Utbudet har ökat och den minskade glasskonsumtionen gör att kakan minskar och att konkurrensen hårdnar trots att de stora aktörerna blivit färre.

Sia Glass har ändå lyckats ta nya marknadsandelar de senaste tio åren, en procentenhet per år. I dag har Sia Glass 15 procent av den svenska marknaden enligt Rolf Frid. Största konkurrenten är GB Glace som har halva marknaden, men på senare tid har även mindre glasstillverkare som är ännu mer lokala än Sia Glass börjat ta plats.

Genom åren har företaget legat långt framme när det gäller it-lösningar men nu känner sig Rolf Frid stressad inför de nya fenomen som växer fram på internet.

– Vi borde ligga längre fram på nätet. Jag känner en oro för att tekniken springer ifrån oss utan att vi hinner med. Jag är orolig för att vi inte ska klara tempot och missa bra kanaler för marknadsföring på grund av att vi har ett för traditionellt sätt att se på saker. Det är frustrerande att tänka på om vi borde ha gjort annorlunda.

Han har konto både på Facebook och Twitter men ”blir inte riktigt bekväm med det”.

– Vi hittar inte riktigt rätt sätt att använda nätet och kan inte avgöra vad som är bäst att satsa på.

Han konstaterar med ett skratt att besluten inte underlättas av att det är ett gäng ”50-åriga gubbar” som ska fatta dem. Men sedan blir han allvarligare igen.

– Vi är lite tröga i besluten, men det är samtidigt viktigt för oss att agera seriöst och inte ta på oss för kortsiktiga åtaganden. Ska vi ut på Facebook och marknadsföra oss vill vi göra det på ett ärligt och genomtänkt sätt. Vi kommer aldrig att smygmarknadsföra oss för avslöjas man då är man körd.

Samtidigt tror han på nätet som en plattform för att kommunicera med sina kunder.

– Vi har väldigt lojala kunder, våra fans, som vi vill kunna nå och det ger it stora möjligheter till.

För Sia Glass kretsar det mesta it-mässigt kring affärssystemet Scala som företaget haft i 10–15 år nu. Här sköts order, lager, fakturering och bokföring, men här hanteras också glassrecepten.

Själva produktionen är inte särskilt it-intensiv. Där handlar det mest om stöd för recept och produktionsprognoser. Det är inom de administrativa delarna it gör mest nytta, enligt Rolf Frid.

– Vi har samma administrativa personal som för tio år sedan trots att företaget är tio gånger större. Kan systemen fortsätta att göra att vi kan öka verksamheten utan att anställa fler är det jättebra. Men vi har aldrig använt it för att bli färre.

Rolf Frid betonar att it ska vara enkelt och kostnadseffektivt för Sia Glass.

– It handlar om kostnadseffektivitet. Att spara pengar eller minska utgifter. Det är jätteviktigt för oss att hitta en lagom nivå it-mässigt och att vi har enkla system som inte kräver så mycket support.

Företaget klarar sig med en halvtidstjänst för att sköta it på företaget, utveckling görs av konsulter. Inklusive arbetskostnader lägger företaget omkring en miljon kronor om året på it.

Efterhand it-fieras fler och fler delar av företaget.

Nyligen gick det över till ip-telefoni, lastbilsförarna har försetts med handdatorer för att sköta glassleveranserna och i dagarna sjösattes ett nytt system för de 25 säljarna.

De har utrustats med varsin bärbar dator. Vid dagens slut kopplar de upp sig via mobilt bredband och rapporterar vad de sålt.

Det innebär att dokument som offerter, avtal och hyreskontrakt i större utsträckning går att få per automatik.

Rolf Frid ser fler fördelar. För säljarna innebär det status att jobba med den senaste tekniken.

Dessutom blir kommunikationen med säljarna bättre.

– Vi kan uppdatera deras material bättre och fortare och alla kan få samma information om förändring samtidigt. Vi kan styra säljarna mer men det innebär samtidigt större frihet för dem. Det här är en jätterationalisering som gör att de kan bli effektivare och besöka fler kunder.

Nästa större it-satsning är att förbättra beslutsstödet. Affärssystemet genererar många rapporter men mycket görs ändå manuellt för att sammanställa det som behövs.

Rolf Frid vill att det ska bli bättre och snabbare och nu byggs ett nytt beslutsstödssystem utifrån Scalas databaser.

– Jag drömmer om att varje morgon kunna se hur mycket vi sålde i går, hur mycket vi producerade och värdet av de order som lades. I dag får ekonomichefen göra mycket manuellt för att få fram informationen. Är han borta eller glömmer jag att fråga honom kommer inte informationen alls.

Sia Glass kan sedan ett tag också både skicka och ta emot elektroniska fakturor. Rolf Frid skulle gärna se att fler kunder och leverantörer gjorde det. Där finns stora besparingar att göra, anser han.

– Vi är beredda men vi står och stampar. De flesta av våra kunder är inte färdiga för det, inte ens de stora. Det pratas mycket om det men än så länge är det bara Ica som är klara fullt ut. Vi kan inte påverka dem annat än att säga att vi är färdiga när de är det.

Det är inom det området som de största förändringarna kommer att ske på it-sidan de närmaste två åren, tror Rolf Frid.

– Jag tror att den stora revolutionen kommer hos våra kunder, att de blir färdiga med att kommunicera mer elektroniskt. Det kommer att förenkla mycket för oss att inte ordrar, bekräftelser, lageruttag och annat sker pappersvägen.

Som på de flesta andra ställen har e-postanvändningen ökat snabbt på Sia Glass. Det som bekymrar Rolf Frid mest med det är all korrenspondens som försvinner när användarna successivt raderar sina egna mejl.

– Sedan tio år har vi ingen dokumentation av vad vi gör. Helt plötsligt är det dokumentlöst och det är lite tragiskt ur ett historiskt perspektiv. Vi är ett gammalt företag och har haft stor glädje av att kunna plocka fram 1500-talspapper ur våra arkiv, säger Rolf Frid.

Även om det tas backuper så är det inte tillgängligt på samma sätt som före e-posten, konstaterar Rolf Frid.

– Kommunikationen via mejl är fåordig och ofta osammanhängande. Innan ett avtal är klart kan det gå många gånger fram och tillbaka tills vi är överens.

Sia Glass behöver ett regelverk för hur användarna ska dokumentera och arkivera det som ska vara kvar, och för vad som ska sparas och hur länge, anser Rolf Frid.

– Det kräver en rejäl insats, men vi vet ännu inte hur det ska gå till.

Fakta

Omsättning 2009: 400 miljoner kronor.

Antal anställda: 110.

75 procent av glassen i Sverige äts i hemmet.

Varje svensk äter tolv liter glass per år. Snittet i Europa är 6–7. I mitten av 90-talet var glasskonsumtionen som högst i Sverige, 14 liter per person och år.

Nio av tio svenskar äter glass minst en gång per halvår. Nära hälften av befolkningen äter glass varje månad. En tredjedel äter glass varje vecka. Två procent äter glass varje dag. Lika många äter glass en gång om året.

97 procent av svenskarna över 15 år äter glass. 43 procent av svenskarna föredrar paketglass. 28 procent äter pinnglass, medan kulglass föredras av 24 procent.

De fem populäraste smakerna:

Vanilj (46 procent)

Choklad (26 procent)

Jordgubb (12 procent)

Päron (7 procent)

Annan smak (9 procent).

Källa: Sia Glass/Sifo