Knappt hade matematikern Stephen Wolfram berättat om Wolfram Alpha så berättade IBM om Watson.

Kanske betyder det att tiden är mogen.

Både Wolfram Alpha och Watson är nästa steg i utvecklingen av sökmotorer. Man kan kalla dem för svarsmotorer.

I stället för att artigt lämna över en lista på webbsidor – med allt från noll till 200 miljoner sidor i listan – så ska Wolfram Alpha och Watson kunna svara på frågor.

Hur många invånare har Bhutan? Vad är kubikroten ur Norges bruttonationalprodukt? Kemiska formeln för anilin? Vem skrev musiken till En midsommarnattsdröm?

Du ska kunna ställa en fråga på vanligt språk, så småningom kanske till och med på svenska, och få ett begripligt och, förhoppningsvis, korrekt svar.

Man klarar sig alltså med en annan, och enklare, sökstrategi. Du ställer bara frågan. Du behöver inte fundera: vilka ord finns troligen på de sidor som innehåller den information som jag söker efter?

Ytterst finns svaren på internet. Om svaren på internet är fel svarar svarsmotorerna fel.

Wolfram Alpha och Watson lägger därför ett ”informationsraffinaderi” mellan internet och användaren. Det är en intrikat kombination av språkteknik, informationsutvinning och traditionell sökmotorteknik, blandad med en hel del handpåläggning.

Språkteknik används för att översätta frågan till programspråk, för att utvinna information ur miljoner sidor text på internet och för att presentera svaret.

Metoder som redan används i informationsutvinning ur textmassor används för att extrahera faktauppgifter ur löpande text och för att kategorisera dem.

Traditionell sökmotorteknik samlar in och indexerar sidorna. Men i en svarsmotor är utmaningen inte att hitta nya sidor så snabbt som möjligt, utan att hitta ny information från källor som bedöms som pålitliga.

Handpåläggningen har Stephen Wolfram beskrivit i allmänna ordalag. Under utvecklingen av Wolfram Alpha har specialister letat reda på webbplatser som de anser ha pålitlig och aktuell information. De har sedan experimenterat med metoder för att extrahera och lagra informationen i sökbar form.

Egentligen är det inte konstigare än att alla funktioner i Google måste ha gått igenom ett antal förvandlingar i labbet innan utvecklarna blivit nöjda.

Är då Wolfram Alpha och Watson ett hot mot Google, Yahoo och andra sökmotorer, och kanske också mot webbaserade uppslagsverk som Wikipedia?

Troligen inte. Om inte annat så har åtminstone Google kapacitet att utveckla något liknande, om det skulle behövas.

Vanliga sökmotorer och svarsmotorerna uppfyller olika behov, och överlappar bara delvis.

Ibland använder vi givetvis sökmotorer och uppslagsverk för att hitta faktauppgifter. Om allt vi vill veta är ”vilket år slöts freden i Kiel?” så kan kanske Wolfram Alpha eller Watson ge svaret kvickare än Google, Yahoo och Wikipedia.

Och om vi vill veta ”hur stor är Kinas folkmängd räknat i procent av Indiens folkmängd” så tror jag att Wolfram Alpha svarar snabbast. Fast jag vet inte. Än så länge finns bara pressmeddelanden och anföranden. Det kanske blir fiasko.

I varje fall: Ofta vill vi inte bara ha fakta, vi vill orientera oss. Vi vill veta mer, vi vill läsa en text som ger sammanhang och överblick. Den funktionen fyller Google, Yahoo och Wikipedia redan mycket bra.

För en kulturpessimist är svarsmotorerna ytterligare ett steg i kunskapens förflackning. De hjälper dem som vill veta svaret, men som struntar i förståelsen. Kanske.

IBM har satt ett konkret mål för sin svarsmotor Watson. Watson, som är uppkallad efter IBMs grundare Thomas Watson, inte efter Sherlock Holmes skrivande vän, ska ställa upp i Jeopardy redan i år och vinna.

Jeopardy är, som de flesta säkert redan vet, frågesporten där deltagarna måste baka in svaren på frågorna i en annan fråga.

Här har Watson i varje fall en orättvis fördel, eftersom det är ett datorprogram. Nervösa deltagare kan glömma att rätt svar alltid är en fråga i Jeopardy, men det är ingen konst att programmera en dator så att den aldrig glömmer den saken.

Fakta

Redan 2000 startade en grupp svenskar företaget Hapax. Deras mål var att bygga en sökmotor som förstod frågor i naturligt språk och som kunde söka reda på svaret genom att söka på internet.

Tekniken byggde från början på språkvetenskapliga principer som utvecklats av professor Eva Ejerhed.

Hapax lever vidare, men har utvecklat tekniken med tanke på företags behov av information. Hapax har ingen sökmotor som är tillgänglig för allmänheten.

IBMs frågebesvarande system Watson bygger på företagets superdatorteknik som bland annat använts för att besegra världsmästaren i schack.

Watson ska kunna översätta frågor i naturligt språk till maskinläsbara sökvillkor och, genom att använda parallell databehandling, blixtsnabbt söka igenom stora textmassor efter svaret.

IBM tänker ställa upp med Watson i frågesporten Jeopardy redan i år.

Matematikern Stephen Wolfram, som blivit rik på programmet Mathematica, ska någon gång i maj öppna tjänsten Wolfram Alpha för allmänheten.

Wolfram Alpha kallas för en räknande kunskapsmaskin. Den ska inte bara kunna söka reda på information utan också kunna sätta in de framtagna uppgifterna i beräkningar.

Informationen ska levereras tillsammans med annan jämförbar information. Söker man till exempel på Islands bruttonationalprodukt 2008 så ska man få en tabell med bnp för flera år.