En knäckfråga kring datalagringen och den så kallade loggningslagen är när de sparade trafikuppgifterna får plockas fram och användas. Vissa remissinstanser, framförallt Antipiratbyrån och skivbolagens intresseorganisation Ifpi, har krävt att de ska få begäras ut i civilrättsliga mål. Det skulle i praktiken innebära att de kan användas för att jaga fildelare med hjälp av Ipredlagen.

Ett sådant beslut skulle helt slå undan benen för de operatörer som gjort en stor affär av att de raderar loggar för att skydda sina användares integritet. Både Tele2 och Bahnhof har fått mycket uppmärksamhet för en sådan hållning sedan Ipredlagen infördes den 1 april.

Men nu tycks regeringen vilja reservera lagrad trafikdata för brottsutredningar, i strid med önskemålen från bland andra Antipiratbyrån och Ifpi.

”Den lagringsskyldighet som nu föreslås ska dock endast omfatta brottsbekämpande syften. Av detta följer att uppgifter som sparas på grund av lagringsskyldigheten med stöd av direktivet om lagring av trafikuppgifter ska lagras i särskild ordning”, står att läsa i den läckta version av lagrådsremissen som nu cirkulerar på nätet.

Därmed är det sannolikt att operatörerna även i fortsättningen kan sätta Ipred-lagen ur spel genom att helt enkelt slänga bort sina trafikuppgifter. Det eftersom att den data som sparas enligt loggningslagen inte får lämnas ut till upphovsrättshavare.

Justitiedepartementet vill inte bekräfta dokumentets äkthet, men enligt vad CS erfar rör det sig sannolikt om en arbetskopia, en tidigare version av det slutgiltiga dokumentet. Om det får grönt ljus av lagrådet kommer det ligga till grund för regerings proposition som väntas presenteras i juni.

Trafikuppgifter, alltså vem som har kommunicerat med vem, ska bara lämnas ut till polisen vid misstanke om brott med minst två års fängelse på straffskalan. Det inkluderar bland annat brott mot upphovsrätten.

Däremot ska personuppgifter, alltså vem som ligger bakom ett ip-nummer, kunna lämnas ut vid utredning av ”mindre allvarlig brottslighet”. Även då lämnas uppgifterna endast till polis och inte till upphovsrättshavare.

Den kontroversiella lagen har skapat splittring bland allianspartierna. Centerpartiet har drivit igenom att förkorta lagringstiden från ett år till till sex månader. Detta enligt tidningen Riksdag och Departement.

Efter sex månader måste de lagrade uppgifterna raderas.

Lagrådsremissen skulle ha offentliggjorts i veckan, men har försenats och väntas nu i slutet av maj. De nya lagarna kan träda i kraft den 1 januari 2010.

Fakta

Klart är att loggningslagen kommer tvinga operatörerna att spara sina användares ip-nummer. Knäckfrågan i sammanhanget är vem som får tillgång till uppgifterna.

Musik- och filmindustrin har lobbat för att uppgifterna ska kunna lämnas ut till upphovsrättshavare, i linje med den nyligen införda Ipredlagen. Men enligt Justitiedepartementet verkar det nu som att informationen enbart lämnas ut till polis i brottsbekämpande syften.

I praktiken kan det innebära att operatörerna måste lagra trafikdata på två separata håll.

En lagring sker då för eget bruk, där uppgifterna kan lämnas ut till upphovsrättshavare enligt Ipred så länge de finns kvar. Här är det helt upp till operatören att avgöra hur länge informationen sparas.

En annan lagring sker för att följa loggningslagen. Här måste uppgifterna sparas i minst sex månader, men får då enbart lämnas ut till polis och i brottsbekämpande syfte.