Redan hösten 2007 skulle EU-länderna ha infört obligatorisk loggning av uppgifter om hur medborgarna kommunicerar med varandra. I Sverige har den kontroversiella lagen gång på gång skjutits upp och nu har EUs tålamod tagit slut.

Kommissionens beslut att stämma Sverige inför EG-domstolen för det sena införandet kan medföra böter i mångmiljonklassen. En fällande dom skulle dessutom innebära att Sverige stämplas som ett land som inte följer EU-reglerna.

Loggningslagen har sin grund i EUs datalagringsdirektiv. Medlemsländerna är därmed tvingade att införa övervakningen. Grundkraven innebär bland annat att uppgifter om vem som kommunicerar med vem via internet eller telefoni ska lagras i minst sex månader och lämnas ut till brottsbekämpande myndigheter för att användas vid utredningar. Dessutom ska loggar som kopplar samman abonnenter med ip-nummer sparas.

Någon formell stämningsansökan har ännu inte lämnats till EG-domstolen, men en talesman för EU-kommissionen bekräftar att det rör sig om en stämningsansökan mot Sverige. Inte heller har domstolen tagit kontakt med svenska myndigheter om ärendet.

Med den infekterade FRA-debatten i färskt minne har regeringen gång på gång skjutit upp beslutet. Om kommissionen inte nöjer sig med de åtgärder som Sverige tar kan landet tvingas betala ett rejält vite. Det minsta beloppet är på 27 miljoner kronor, men sannolikt rör det sig om mer än så. Flera variabler spelar in, bland annat landets storlek och hur lång fördröjningen är.

Regeringen har ännu inte lagt fram något förslag till loggningslag, men nyligen läckte en arbetskopia. Där framgår att regeringen vill logga uppgifter i sex månader i stället för i ett år, som tidigare har diskuterats. Dessutom ska uppgifterna bara användas vid brottsutredningar, trots påtryckningar från upphovsrättsindustrin som vill komma åt den vid utredningar som bygger på Ipredlagen.

Enligt tidigare uppgifter i tidningen Riksdag och Departement var det Centerpartiet som drev på för att förkorta lagringstiden, något som skapade en spricka mellan partierna.

Det här är inte första gången som EU sätter press på Sverige att införa kontroversiella lagar om internet. I maj 2008 fällde EG-domstolen Sverige för att införandet av piratjägarlagen Ipred drog ut på tiden. Den 1 april 2009 infördes lagen, som ger upphovsinnehavare rätt att begära ut användaruppgifter från internetoperatörer.

Sverige har dock aldrig tidigare ålagts att betala vite vid liknande tvister.

CS har sökt justitieminister Beatrice Ask utan framgång.