Ända sedan han var barn har Bruno Maisonnier varit fascinerad av robotar. Efter ett halvt yrkesliv inom it, bank och företagsamhet kastade han loss.

2005 startade han företaget Aldebaran Robotics för att göra för robotar vad Apple på 1970-talet gjorde för datorerna.

50 anställda har utvecklat roboten Nao, som visades upp på Svenska AI-sällskapets workshop i Linköping i slutet av maj.

Nao kan sägas vara i det stadium där den betatestas.
Universitet och forskningsinstitut kan köpa Nao för att experimentera.

Vi andra får väl köpa den också, om vi vill, men den kostar som en bättre småbil. När den lanseras för konsumentmarknaden ska den vara mycket billigare.

Det är en söt liten krabat, stor som en ettåring. Kroppen påminner om en soldat i de kejserliga stormtrupperna i Stjärnornas krig, men ansiktet är docksött.

Bruno Petit, försäljningschef på Aldebaran, är den som visar upp Nao i Linköping. Han berättar att ansiktet blivit mer och mer människoliknande:

– Användarna klagade i början på att den saknade personlighet.

Nu har Nao två ögon som skiftar färg.


Nao gör taiji. Roboten Nao gör taiji för att sträcka på lederna och kan som synes stå på ett ben.

Nao kan gå, stå och stå på ett ben. Den sätter sig ner när den inte har något att göra och reser sig om den ramlar omkull – men det gör den inte så ofta. En nedåtriktad kamera i magen upptäcker hinder i förväg, och dessutom har Nao sensorer framtill i foten där vi människor har tår.

Nao har inga tår och kan därför inte springa. Gångarten är, om sanningen ska fram, lite långvårdsmässig – Nao hasar sig fram.
Men det kan förbättras.

En film som Bruno Petit spelade upp visar hur Nao lär sig att gå, bättre och bättre. Mänskliga handledare hjälper till genom att handgripligen böja robotens ben, och ett program som kallas för genetisk algoritm – ett program som experimenterar fram bättre och bättre lösningar på en uppgift – förbättrar gångarten bit för bit.

De första gångarterna var Groucho Marx-artade med kraftigt böjda knän. Nu går Nao så bra att den har blivit plattform för de årliga världsmästerskapen i robotfotboll, Robocup. Tidigare var det robothunden Aibo.

Alla som ställer upp i Robocup måste alltså programmera ett lag av Nao-robotar att hitta målet, se bollen, se varandra och sparka bollen åt rätt håll.

– Förstå året kunde den bara göra tåspark, säger Bruno Petit, men nu kan den sparka med sidan av foten också.

Nao kan höra, se och prata. Det finns flera inbyggda mikrofoner, videokameror och högtalare. Man ska kunna programmera Nao så att den räknar ut varifrån ett ljud kommer och går åt det håll som ljudet kommer i från – eller i motsatt riktning.

Aldebaran Robotics beskriver Nao som ett öppet system. Vem som vill kan skriva program för Nao. Man kan använda de inbyggda sensorerna och motorerna i kombination med de förprogrammerade rutinerna för rörelse och orientering i rummet – eller man kan kasta ut de förprogrammerade rutinerna och skriva egna.

Operativsystemet är Linux och alla api:er (gränssnitt för programmering) är offentliga.

Däremot är inte programmen som styr mekaniken i roboten öppna. Det föranledde en del irritation i publiken på AI-sällskapets möte:

– Det är för att vi inte vill hjälpa konkurrenterna, svarade Bruno Petit.
Vad kan man nu ha en sådan här liten robot till?

Eller, för att parafrasera datorföretaget Digitals grundare Ken Olsen: Varför skulle någon vilja ha en robot i sitt hem?

Den kan varken vattna blommorna eller byta glödlampor. Och vill man ha en robot som dammsuger så finns det redan.

Aldebaran Robotics säger att det ger sig. På 1970-talet var hemdatorn en leksak bara för folk som var intresserade av att lära sig programmera, men på 1980-talet kom det tillämpningar som ingen hade förutsett: kalkylark, ordbehandling, datorstödd sidframställning.

Bruno Petit utmålar ett scenario där robotar som Nao helt eller delvis tar över datorns roll i hemmet. Nao ska kunna ta emot meddelanden via internet (den har inbyggt wi-fi), utföra instruktioner (vrid ner termostaten) och fungera som villalarm.

Den ska också kunna vara barnvakt och användas i vården som kombinerat sällskap och tillsyn.

– Det människoliknande utseendet är viktigt för acceptansen, säger Bruno Petit.


Din nya barnvakt. Yngsta deltagaren på AI-sällskapets seminarium betraktar roboten Nao.

Aldebaran Robotics planerar att ha en motsvarighet till App Store (Apples butik för tredjepartsutvecklade program för Iphone) för Nao.

– Robothunden Aibo blev populär, säger Bruno Petit, men det visade sig att folk tröttnade efter ett par veckor. Den hade ju en rätt begränsad repertoar av beteenden. Vi vill att Nao ska utvecklas.

Robotar kan också bli ett nytt användargränssnitt för datorprogram. De kan ju ta tag i saker och agera i tre dimensioner. I stället för att sitta och stirra på en bildskärm kanske vi snart interagerar med en robot. Bruno Petit nämner pokerspel på internet:

– Nao kan redan spela kort, hålla i korten och slänga dem på bordet.