Det har snart gått fyra år sedan regeringen och dåvarande kulturministern Leif Pagrotsky la den svenska digitalradion i malpåse.

Då hade den redan gått på sparlåga i flera år, från att ha täckt 85 procent av befolkningen täcker det befintliga dab-nätet sedan 2001 bara 35 procent av svenskarna.

Nu lobbar Teracom och programföretagen med Sveriges Radio i täten hårt för att få till en övergång till digitalradio. Branschen har kommit överens om att den nya standarden dab+ ska användas och Teracom drar igång testsändningar. Regeringen har också aviserat att regelverket ska anpassas till digitalradion.

Men satsningen sågas redan. Patrik Fältström, medlem av regeringens it-råd och nätexpert på Cisco, menar att digitalradion är förlegad.

– Den tiden är slut när man bygger ett fysiskt separat nät för varje applikation. Hur ska man få tillbaka den investeringen? Det fungerar bara om man stänger ner fm-nätet, säger Patrik Fältström.

Kostnaden för att driva ett digitalradionät med plats för 10–20 kanaler beräknas till omkring 190 miljoner kronor per år.
Så länge det analoga fm-nätet finns kvar ska det också betalas, och det kostar 240 miljoner kronor per år.

Även vid en stegvis avveckling av det analoga nätet finns merparten av den kostnaden kvar tills nätet är helt släckt.
Därmed skulle kostnaderna för svensk radio nära fördubblas tills fm-nätet avvecklas helt, vilket det inte finns något som helst beslut på.

– Vi är nio miljoner som tvingas betala detta, antingen via skatten, som licensavgifter till Radiotjänst eller som kunder, säger Patrik Fältström.

Till det kommer kostnaden för att köpa nya radioapparater. Om hälften av de fm-mottagare som finns i Sverige skulle bytas ut betyder det en kostnad för svenska konsumenter på runt 10 miljarder kronor, enligt Radio- och tv-verket.

– Man måste fråga sig hur mycket radio folket vill ha. Radiobranschens företrädare hävdar att alla måste ha tillgång till 20–30 radiokanaler, för att kunna välja. Men folk kan redan få vad de vill ha med Spotify och liknande tjänster, säger Patrik Fältström.

Han väcker också frågan om hur mycket diskussionen drivs av att Teracom redan gjort stora investeringar i dab, som bolaget inte fått igen.

Enligt den statliga Digital­radiokommitténs betänkande från 2004 kostar det befintliga dab-nätet Teracom nära 80 miljoner kronor per år. Samtidigt betalar Sveriges Radio bara drygt 10 miljoner kronor för sina digitala sändningar.

Patrik Fältström anser att detta inte ska påverka ett beslut om en nysatsning på digitalradio.

– Det är Teracom som har gjort investeringen och jag tycker inte att man ska ta hänsyn till deras felinvestering.

Om rundradion i Sverige nödvändigtvis måste digitaliseras menar Patrik Fältström att det finns andra alternativ än ett nytt dab-nät.

– Man måste titta mer på att använda det digital-tv-nät som redan byggts. Varför inte utnyttja samma nät? Man behöver också titta noggrannare på att använda ip-baserad transport. Ericsson har redan sagt att lte kan användas för radio.

Fakta

  • Dab+ är standardbeteckningen för sändningsformatet AACplus. Det räknas som en uppgraderad version av den befintliga dab-standarden.
  • Tekniken kan enligt Radio- och tv-verket ge plats för omkring 80 rikstäckande radiokanaler i det svenska frekvensutrymmet.
  • Radiomottagare byggda för att ta emot vanlig dab-radio kan inte ta emot sändningar med dab+.