Erik Josefsson hoppas att väljarna låter honom ta steget från lobbyismen till parlamentet.

Få EU-parlamentariker kommer från samma håll som Erik Josefsson. Efter en tid som ordförande i svenska Föreningen för en fri Internetinfrastruktur, FFII, rekryterades han för drygt två år sedan av amerikanska aktivistgruppen Electronic Frontier Foundation, EFF, för att leda insatserna på EU-nivå.

Han är ett välkänt namn i Bryssels it-politiska kretsar. Nu hoppas han ta klivet från aktivist- och lobbyistrollen till att själv bli EU-parlamentariker.

Erik Josefsson har lobbat mot mjukvarupatent under flera års tid och var en av de mest högljudda politiska bloggarna i debatten kring tillägg 138 och 166 till telekompaketet.

Han ser ett tydligt behov av någon som förstår och kan förklara de verkliga konsekvenserna av lagstiftning inom it-området från ett aktivistperspektiv. Storbolagen har gott om representanter och gehör i Bryssel, nätaktivisterna betydligt färre.

Den rollen hoppas han själv kunna fylla, trots en sextondeplats på vänsterpartiets valsedel och därmed ett stort behov av kryss för att väljas in.

– När jag fått prata till punkt under de här åren har jag nästan aldrig upplevt att tekniken varit ett problem att förstå för parlamentarikerna.

– Det handlar ofta om att bryta igenom en mur av desinformation.

– Frågan om mjukvarupatent till exempel, det lades fram som att ”det här är inte alls patent på datorprogram”. Då fick man visa att det faktiskt var just det, förklara hela bakgrunden och så vidare. Det handlar om vad lagstiftningen får för konsekvenser, säger Erik Josefsson.

Utöver mjukvarupatent och nätfrihet är öppen källkod och fri mjukvara två av Erik Josefssons hjärtefrågor.

Att den it-politiska debatten ofta landar i diskussioner om upphovsrätt och integritet i stället för att fokusera på tekniska sakfrågor ser han närmast som nödvändigt när besluten ska fattas på en så hög nivå som i EU-parlamentet:

– Mjukvarupatentdiskussionen finns fortfarande kvar i väggarna. Sen är frågorna som rör nätneutraliteten inte alltid så otekniska som man kanske tror. Tekniksidan vill utveckla nytt, snabbare och bättre. Upphovsrättssidan vill kontrollera vad som sker, säger han.

– Om operatörerna måste börja övervaka näten tvingas de köpa teknik som kan filtrera på ett smart sätt i stället för mer bandbredd. Det är jätteinvesteringar som ligger och väntar – sedan är frågan om det ska köpas deep packet inspection eller fetare kabel, säger Erik Josefsson.

Fakta

Engagerad i nätet

Namn: Erik Josefsson.

Ålder: 45 år.

Aktuell: Kandiderar till EU-parlamentet för Vänsterpartiet.

Gör i dag: Nätaktivist och lobbyist i Bryssel. Lämnade nyligen uppdraget som ansvarig för aktivistgruppen EFFs verksamhet i Europa.

Andra uppdrag: Mångårig aktivist och debattör i frågor som rör nätets infrastruktur, fri mjukvara och mjukvarupatent.