"Vi vill tömma Telias kopparnät"

– Det är ingen hemlighet att vi vill åt Telias adsl-kunder. På sikt vill vi helst tömma deras kopparnät och konkurrera om bredbandskunderna i hela landet. Det är därför som vi fokuserar på 4g. Ska du fullt ut ersätta fast bredband krävs 4g, säger Lars-Åke Norling stridslystet.

Han tar emot med ett skruvstädshårt handslag på Telenors svenska huvudkontor vid Slussen i Stockholm. Även om det inte saknas orosmoln på himlen – den senaste kvartalsrapporten var dyster läsning – kan han i alla händelser glädja sig över Stockholms bästa utsikt från sitt arbetsrum på femte våningen. Nedanför byggnadens glasfasad glittrar Saltsjön i solljuset och mitt emot har Skeppsholmen och Djurgården börjat bäddas in i sommargrönska.

Lars-Åke Norling tog nyligen över som det norska telebolagets man i Sverige. Men han är inte något nytt ansikte på huvudkontoret. Långt därifrån.

Han är tidigare nätchef och har sedan länge en reserverad stol i den svenska ledningsgruppen. Innan dess var han teknisk direktör på Bredbandsbolaget och ansvarade för att bygga hela fibernätet från scratch när bolaget startade under dotcomeran.

Han är kort och gott en person som definitivt vet hur man bygger upp stora nät på ett listigt sätt, oavsett om det handlar om 4g i ett mobilnät eller att rulla ut bredbandsfiber till svenska hushåll.

Några veckor har gått sedan han presenterade Telenors jättesatsning på 4g tillsammans med Tele2. Det handlar om den i särklass största mobilnätssatsningen i Sverige på väldigt många år. 99 procent av befolkningen ska få 4g-täckning senast 2013.

De utlovade topphastigheterna är uppseendeväckande höga – upp till 80 Mbit/s utanför storstäderna och upp till 150 Mbit/s inne i de största stadskärnorna.

– Vi bygger ut snabbt. Även om vi säger att nätet ska vara helt utbyggt 2013 byggs det allra mesta ut under 2010 och 2011, klargör Lars-Åke Norling.

Strategin i Telenors och Tele2:s 4g-satsning skiljer sig markant från de 4g-planer som Telia hittills presenterat.

Telias öppningsdrag i 4g-spelet blir att bygga ut 4g enbart i Stockholms innerstad. Här används de höga frekvenser i 2,6 GHz-bandet som mobiloperatörerna köpte för drygt 500 miljoner kronor var på PTS frekvensauktion förra året. De ger hög kapacitet men samtidigt mycket kort räckvidd. Därför funkar de bäst inne i stadskärnorna.

Telenor och Tele2 kör en helt annan taktik. De bygger redan från start ut 4g även utanför storstäderna. Då används frekvenser i det betydligt lägre 900 MHz-bandet. De frekvenserna ger mycket bättre räckvidd och inomhustäckning än 2,6 GHz-frekvenserna.

– Det är den avgörande komponenten i vår satsning. Vi bygger ut yttäckning i 900 MHz-bandet från dag ett för att erbjuda täckning i hela landet. Vi tänker inte bygga ett 4g-nät som bara täcker städerna. Vi ska bygga ett bra bredbandsnät i hela Sverige, säger Lars-Åke Norling.

900 MHz-frekvenserna är själva grundförutsättningen för att mobiloperatörerna ska kunna bygga ut 4g utanför citymetropolerna och även få bättre yttäckning i sina nät.

Här har Telenor och Tele2 skaffat sig ett övertag. Efter ett sofistikerat taktikspel kring 900 MHz-frekvenserna som pågått under våren (se separat artikel) sitter Telenor och Tele2 i dag på dubbelt så mycket frekvensutrymme som Telia.

Det finns en hake: i dag använder mobiloperatörerna 900 MHz-frekvenserna för gsm-näten. Telenor och Tele2 kan genom att slå ihop sina gsm-nät snabbt frigöra det frekvensutrymme som krävs för en rikstäckande 4g-utbyggnad.

På Ericsson, Huawei och de andra 4g-leverantörerna biter de alldeles säkert på naglarna i dag. För trots att 4g-utbyggnaden ska rulla igång inom bara några månader är det inte bestämt vem som ska få leverera jättenätet.

– Vi är igång med upphandlingen och ska bestämma oss efter sommaren.

Ska ni ha en huvudleverantör eller två leverantörer som delar på utbyggnaden?
– Nja, vi har inte helt satt ner foten där än. Vi ska självklart ha möjligheten att ha två leverantörer, men vi har som sagt var inte satt ner foten än. Vi är öppna för båda varianterna, svarar Telenorchefen en smula kryptiskt.

Vad kommer den här 4g-satsningen att kosta?
– Vi går inte ut med några siffror. Visst, det är en stor satsning, men det blir inte dyrare än om vi fortsatt att uppgradera 3g-nätet i all oändlighet. Genom att dela kostnaden med Tele2 får vi nu ett betydligt bättre nät för samma peng.

Vad tänker du dig att det är för tjänster som kommer att dominera i 4g-näten?
– Tittar vi framåt så blir en absolut majoritet av trafiken streamingtjänster av olika slag även i mobilnäten, säger Lars-Åke Norling.

Till skillnad från Telia som lägger ner stora resurser för att bli en betydande leverantör av innehållstjänster i mobilnäten har Telenorchefen nedskruvade ambitioner när det gäller egna innehållstjänster.

– Den absolut viktigaste rollen för oss är att tillhandahålla infrastrukturen för de innehållstjänster som kommer i 4g. Vi ska ha vissa egna bastjänster som ip-tv och videotjänster, men vi är knappast rätt instans att exempelvis uppfinna ett stort antal egna streamingtjänster, inte att driva dem heller. Däremot tror jag att vi kommer att ha många olika former av samarbeten med innehållsproducenter.

Nyligen landade den första kvartalsrapporten på den nye Telenorchefens bord. Ingen särskilt rolig läsning.

Visserligen ett rörelseresultat på närmare en halv miljard kronor, men samtidigt är det nästan 140 miljoner mindre än under samma period i fjol. Faktum är att nästan varenda kurva i Telenorrapporten pekar svagt nedåt.

– Det är framför allt effekter av lågkonjunkturen. Det som slår hårdast mot oss är de vikande intäkterna från roaming. Vi har varit extremt starka när det gäller mobiltrafik från utländska mobilkunder som kommer till Sverige. Nu har det varit ett enormt fall i resandet. Det är stora intäktstapp det handlar om, suckar Lars-Åke Norling.

Det är inte bara lågkonjunkturen som spökar i Telenorhuset. De vikande kurvorna har också en direkt koppling till de två frågor som Lars-Åke Norling säger står allra högst upp på hans ”att göra-lista” just nu: varumärkespositionering och effektivisering av verksamheten.

– Vi måste bli mer effektiva än vad vi är i dag, även jämfört med våra konkurrenter. Det jobbar vi väldigt hårt med, säger han.

Lars-Åke Norling berättar att han regelbundet mäter den egna verksamhetens effektivitet mot konkurrenten Tele2:s.

– Vi ska absolut vara lika effektiva som de är. Vi har närmat oss mer och mer, men vi har inte nått hela vägen fram till målsnöret än.

Det andra huvudproblemet på Lars-Åke Norlings bord är riktigt delikat. Telenors blå, propellerliknande logga har ingen självklar innebörd för privatkunderna på den svenska marknaden i dag. Medan exempelvis Telias varumärke av de allra flesta associeras med begrepp som trygghet, nättäckning men också lite högre priser, är Telenors position betydligt mer diffus och otydlig.

– Det viktiga som vi har framför oss är att profilera oss på konsumentsidan. Den profil vi vill associeras med är mobil livsstil. Det här är något vi börjar jobba med nu. Det kommer säkert att ta ett år innan det börjar sätta sig på marknaden. På företagssidan har vi däremot kommit en bra bit på väg. Där jobbar vi med en profilering som vi kallar mobilt arbetssätt, säger Lars-Åke Norling.