Jonathan Feldman har skrivit en debattartikel (CS 9/6 -04) som, sammantagen med den tidigare artikel han tar som avstamp (CS 28/4 -04), blir missvisande. Artikeln har givit läsare intrycket att vår arbetsrapport "IT-företagen i Kista" säger att företagen har problem och att dessa beror på brister i lokala kluster. Det anser vi inte, vilket enkelt konstateras av den som laddar ner rapporten.

Lokala kluster och samarbeten verkar ha begränsad betydelse för tillväxt. Om detta är vi preliminärt överens. Tankarna stämmer med våra första tolkningar av en omfattande undersökning besvarad av hundra företagsledare inom IT och telekom i Kista; svaren speglar företag med upp till 200 anställda.

För att kunna framställa sin analys som annorlunda än vår måste Feldman begränsa sig till att ta avstamp i rubriken "Forskare ger Kista lågt betyg". Rubriken speglar självklart inte vår rapport. Inte heller fångas kommentarerna vid den konferens på IT-universitetet i Kista där rapporten fick ett mycket gott mottagande av företagsledare, forskare och förvaltning.

Våra siffror visar att företagsledningarna i Kista anser att lokala kluster och samarbeten har ganska begränsad såväl omfattning som betydelse för deras verksamhet, detta jämfört med de andra produktionsförutsättningar de betygsätter.

Företagsledningarna anser att Kista som plats är mycket bra på alla de faktorer som de uppfattar som mest väsentliga för sin verksamhet: närhet till kunder, tillgång till kompetent personal, samt bra lokaler, kommunikationer och telekominfrastruktur.

Kista är också bra på andra faktorer, inte minst närhet till universitet och forskning. Men få företag ser detta som viktigt för verksamheten. Jämfört med andra starka sidor hos Kista tillmäts ett lokalt universitet liten betydelse. Nio procent ger det stor betydelse, och fem procent avgörande betydelse. Det finns emellertid anledning att tro att svaren från andra platser skulle bli likartade.

Universitet tillhör det som tas för givet, särskilt i en konjunktur med god personaltillgång.

Kista anses vara dåligt på att tillhandahålla attraktiva bostäder, men inte heller det bekymrar företagsledarna i enkäten. De verkar alltså se det som givet att deras anställda bor någon annan stans.

Genom seminariet på IT-universitetet kan synen på såväl uni­versitetets som bostädernas betydelse nyanseras. Bakom den genomsnittligt låga värderingen finner vi exempel som visar på motsatsen, på produkter spunna ur forskning. En god stadsmiljö i Kista handlar enligt företagsledare inte "bara" om boende utan om att Kista som stadsmiljö ska vara så att de anställda och besökare tycker det är angenämt och spännande att "gå ut på stan" i Kista.

En god och levande boendemiljö framstår som en central indikator på att platsen är bra även för företag. Företag som har krävande anställda. På köpet får man då en miljö som uppmuntrar till korsbefruktningar och kluster.

Visionen om en integrerad ABC-stad lever trots allt i Kista: A-delen, arbetet har vi diskuterat. Bostäder med särskild kvalitet byggs i Kista Gård. Centrum har fått ett lyft av gallerians omgörning.

Även om lokala face-to-face-kontakter inte är så avgörande för tillväxt som stundom hävdas av forskare och planerare kan de ha stor betydelse för en dynamisk arbetsmarknad och kompetens­försörjning i en föränderlig bransch.
Inom IT-sektorn är det främst regionala och inte minst globala nätverk som gäller, inte slutna kluster med associationer till det tidiga industrisamhället.

Utan en riktig karta är det omöjligt att veta vad som bör göras, vilka steg man bör ta för att nå målet, visionen om Kista Science Citys framtid. Det var med de motiven som KSCs vd, Per Anders Hedqvist, och efterträdaren Magdalena Bosson medverkade i uppläggningen och uppföljningen av studien: Vi vet vart vi vill, vi behöver veta var vi står.

Gedigna empiriska studier innebär ett visst risktagande, de kan ge oväntade resultat: "Fakta sparkar" som Gunnar Myrdal skrev. Nu lägger vi först "fakta på bordet" för att ge aktörerna bättre underlag för sina egna bedömningar. Det har varit en önskan från fältet och även från oss forskare att snabbt återföra de första resultaten till dem som ställt upp i undersökningen.

Mer underbyggda tolkningar och jämförelser får anstå till en senare rapport där vi utifrån teorier och annan forskning kommer att diskutera problem och möjligheter, orsaker och handlingsmöjligheter i utveckling av platsen Kista.

Åke Sandberg
professor verksam vid CID på KTH samt Arbetslivsinstitutet