Stokabs fibernät i Stockholm är ett av världens största öppna fibernät. Ett 90-tal tjänsteleverantörer och kommunikationsoperatörer verkar i huvudstadens fiberinfrastruktur, som ofta framhålls som en internationell framgångssaga.

Men på privatmarknaden går utrullningen trögt. Bara en femtedel av hushållen i Stockholms stad, runt 100 000, är anslutna till Stokabs fibernät. Majoriteten av dem finns hos de tre kommunala bostadsbolagen, som gemensamt gett Stokab uppdraget att förse mer än 95 000 lägenheter med bredband.

Siffrorna för Stockholm är flera gånger lägre än på många andra orter. I Skellefteå kommun använder redan runt 70 procent av hushållen det kommunala stadsnätet för att ansluta till internet.

Till skillnad från andra stadsnät, exempelvis det i Skellefteå, sträcker sig Stokabs uppdrag från kommunen endast till infrastruktur, så kallad svartfiber. Det innebär att varje fastighet som vill ansluta till nätet måste ta en högre kostnad på egen hand för att aktivera fiberanslutningen.

Utanför innerstaden och de kommunala bostadsbolagen blir startkostnaderna för höga för att operatörer eller fastighetsägare ska lockas att investera i aktiva fiberanslutningar.

Nu höjs röster för att staden ska ta ett steg upp i värdekedjan och ålägga Stokab att lysa upp nätet, alltså erbjuda aktiva anslutningar, på egen hand.

Ola Norberg är vd på bredbandsoperatören Alltele. Han kallar Stockholm för ett ”u-land i fibervärlden”. Stokab måste börja erbjuda aktiva anslutningar, så kallad upplyst fiber, om fibernätet någonsin ska bli ett alternativ på huvudstadens privata bredbandsmarknad, tycker han.

– Vi är vana vid att gå in i ett upplyst stadsnät. Jag går in med en bredbandstjänst och betalar en nätavgift per användare och per månad till stadsnätet, eller så tar nätet själv hand om betalningen från kunden. Men då är det en upplyst tjänst, jacket är öppet, säger Ola Norberg.

– I nuläget kan jag inte ta kunder i Stockholm. Det är på tok för dyrt. Varken bostadsrättsföreningarna eller operatören vill ta den här kostnaden, fortsätter han.

Mikael Ek är vd på Svenska Stadsnätsföreningen. Han håller med om att ett Stokab som även erbjuder aktiva uttag skulle kunna leda till fler privatkunder blev anslutna. Men en sådan manöver skulle samtidigt rita om konkurrenssituationen i huvudstaden.

– Det är ofta en politisk avvägning när en kommun satsar på stadsnät eftersom kommersiella krafter sällan vill ta ansvar för de delar av ett nät som ej bedöms vara lönsamma. Men det handlar också om ordning och reda när kommunen vill ta ett helhetsgrepp vad gäller grävningar och ingrepp på olika infrastrukturer i vägnäten, säger han.

Fakta

Förutsatt att fiber finns indraget i huset ligger anslutningsavgiften för Stokabnätet på mellan 20 000 och 80 000 kronor per fastighet. Till det läggs en löpande månadskostnad på runt 4 000 kronor i månaden.

För företagskunder, Stokabnätets mest talrika användare, är det inga stora pengar. För en bostadsrättsförening blir det en ansenlig kostnad, för en villaägare en jätteinvestering.

I stadsnät där infrastrukturleverantörer tillhandahåller en upplyst tjänst försvinner den höga instegskostnaden.