Lagrådsremissen om loggningslagen blir klar först efter sommaren, meddelar justitiedepartementet. Det blir den senaste i en rad förseningar av lagen, som baseras på EUs datalagringsdirektiv.

Loggningslagen kommer att avgöra hur länge och i vilken omfattning internetoperatörer måste lagra information om sina kunder och vad de har för sig på nätet.

Lagen tydliggör också när de lagrade uppgifterna får lämnas ut och användas, vilket hotar att helt slå undan benen för den kontroversiella Ipred-lagen.

Den kvarvarande knäckfrågan är vem som ska betala för trafikdatalagringen, något som måste lösas innan lagrådsremissen kan bli klar. Justitiedepartementet anser att operatörerna bör ta kostnaderna för loggningen av trafikuppgifter. Näringsdepartementet menar att staten ska betala. Det uppger Johan Linander, Centerpartiets rättspolitiske talesperson, för Svd.se.

Redan 2007 skulle de nya reglerna ha varit införda i medlemsländernas egna lagar. Under våren tog EU-kommissionens tålamod slut och Sverige stämdes för sent införande av lagen.

En fällande dom i EG-domstolen väntas medföra mångmiljonböter och att Sverige stämplas som ett land som inte följer unionens regler.

Fakta

Det är redan klart att loggningslagen kommer att tvinga operatörerna att spara sina användares ip-nummer. Regeringens beslut om vem som får tillgång till uppgifterna blir avgörande i den pågående debatten om upphovsrätt och piratkopiering.

Musik- och filmindustrin har lobbat för att uppgifterna ska kunna lämnas ut till upphovsrättshavare, i linje med den nyligen införda Ipredlagen. Men mycket pekar på att Regeringen endast vill att informationen ska lämnas ut till polis i brottsbekämpande syften.