I förra veckan kom Solna tingsrätts dom i det första svenska Ipred-fallet. Operatören Ephone åläggs att lämna ut informationen bakom en ip-adress som misstänks för upphovsrättsbrott.
Tingsrättens beslut lutar sig mot bevis som samlats in av intressegruppen Antipiratbyrån, på uppdrag av Svenska Förläggareföreningen. Antipiratbyrån har med hjälp av skärmdumpar visat hur stora mängder piratkopierade ljudböcker funnits tillgängliga för nedladdning från en ftp-server hos en av Ephones kunder.
Eftersom att materialet hämtats från en lösenordsskyddad server har bevisinsamlingen blivit en återkommande fråga i diskussionen kring fallet. Bland andra säkerhetsexperten André Richardsson har öppet anklagat Antipiratbyrån för dataintrång. Antipiratbyrån har avfärdat anklagelserna, men konsekvent nekat till att förklara hur bevisinsamlingen gått till.
Nya uppgifter som CS tagit del av visar att bevisinsamlingen möjliggjordes med hjälp av en informatör i piratvärlden. Det framgår av loggfiler från ftp-servern ifråga. Loggarna bekräftar även att servern mycket riktigt var lösenordsskyddad samt låst till specifika ip-nummer och datorer. Därmed var den endast öppen för särskild inbjudna användare.
Loggfilerna, som beskriver vad som skedde på ftp-servern vid tidpunkten för bevisinsamlingen, visar att Antipiratbyråns utredare loggade in med ett konto tillhörandes en betrodd individ i en sluten krets användare med tillgång till servern.
Bara två dagar innan bevisinsamlingen inleddes användes samma konto för att ladda upp upphovsrättsskyddat material på servern, i form av filmen Madagascar 2.
Inloggningsuppgifterna var låsta både med hjälp av ident, ett protokoll som låser ett konto till en viss klient, samt kopplade till en särskild ip-adress. Det innebär något förenklat att kontot enbart kunde ansluta till servern från den ursprungliga innehavarens egen dator.
Informationen kommer från källor med koppling till den aktuella ftp-servern. CS har dock inte lyckats bekräfta uppgifterna från annat håll. Antipiratbyrån har avböjt att ge någon kommentar i ärendet.
Stämmer uppgifterna innebär det att Antipiratbyråns utredare antingen utfört bevisinsamlingen via kontoinnehavarens egen dator, eller att kontoinnehavaren gjort jobbet på uppdrag av Antipiratbyrån. En anslutning från annat håll än kontoinnehavarens egen dator skulle inte ha gått att genomföra på laglig väg.
Det är inte första gången Antipiratbyrån använder sig av källor i piratvärlden för att samla bevis mot fildelare. I den mycket uppmärksammade Bahnhofaffären uppdagades att en person med kopplingar till Bahnhof genomfört bevisinsamling åt Antipiratbyrån mot betalning. Infiltratören, som gick under användarnamnet Rouge, arbetar nu som lobbyist åt Antipiratbyråns uppdragsgivare Motion Picture Association of America.
CS har inte lyckats klarlägga hur Antipiratbyrån fått tillgång till inloggningsuppgifterna.
I mars 2005 genomfördes en husrannsakan mot nätoperatören Bahnhof för misstankar om spridning av piratkopierat material. Tillslaget baserades på uppgifter från bland andra filmbranschens intresseorganisation Antipiratbyrån.
Efter tillslaget framkom det att Antipiratbyrån anlitat en "infiltratör" bland Bahnhofs anställda. Personen hade ägnat sig åt bevisinsamling mot Bahnhof samt själv laddat upp piratkopierat material på bolagets servrar.
Efter det att affären avslöjats fick infiltratören, som arbetat under kodnamnet Rouge, anställning som lobbyist hos Motion Picture Association of America, ett av Antipiratbyråns moderbolag.
Samma person dök senare upp i samband med en föreläsning om piratkopiering på svenska polishögskolan.
Bredbandsoperatören Ephone fick den allra första begäran om att avslöja en kunds identitet efter ett informationsföreläggande från upphovsrättsinnehavare. Enligt anmälan ska en ftp-server på Ephones nät har delat ut stora mängder svenska ljudböcker.
Flera stora bokförlag, i samarbete med Antipiratbyrån, låg bakom kravet på att få ut användarens identitet.
Ephone har hela tiden sagt nej till kraven. Operatören har argumenterat för att bevisningen, i första hand loggfiler och skärmdumpar, inte är trovärdig. Dessutom skulle en utlämning strida mot Europakonventionen, enligt Ephones advokat.
I förra veckan beslutade Solna Tingsrätt till upphovsrättsindustrins fördel i fallet och ålade Ephone att lämna ut uppgifterna.
Det återstår att se om ärendet kommer överklagas till en högre instans.
