Det finns i dag 69 olika så kallade kvalitetsregister i den svenska vården, register som samlar behandlingar och resultat. Syftet är att underlätta systematisk uppföljning och kvalitetsutveckling. Nu kraftsamlar en rad tunga aktörer för att förbättra registren och utnyttja deras potential fullt ut.

Det handlar om att skapa beslutsstöd för läkare, forskningsunderlag för akademi och näringsliv, och ökad kvalitet genom öppna jämförelser mellan sjukhus och vårdmetoder.

– Kvalitetsregistren är en guldgruva till ny kunskap som har drivit på utvecklingen av hälso- och sjukvården, säger Karin Johansson, KD, statssekreterare på socialdepartementet.

En viktig åtgärd för bättre nytta från registren är att it-stöd och datakvalitet ses över. I dag ligger de 69 registren på minst 25 olika tekniska plattformar och en konsolidering är mer eller mindre ett måste.

– En gemensam teknisk plattform är eftersträvansvärt. Och vi har börjat arbeta med det på en del av kvalitetsregistren inom psykvården för att få fram ett showcase, säger Karin Johansson.

Utvecklingen av registren pågår kontinuerligt hos bland annat Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, men en rejäl blåslampa tändes förra veckan när Boston Consulting Group, BCG, presenterade en tung rapport i ämnet.

I rapporten, finansierad av bland andra Astrazeneca och industrimannen Carl Bennett, efterlyses satsningar på fem miljarder kronor för att göra kvalitetsregistren till grunden för en ny resultatstyrd vårdmodell. Förutom att förbättra kvaliteten i vården kan modellen locka till sig utländska forskningspengar och spara 50 miljarder skattekronor på tio år.

Regeringen applåderar initiativet.

– I juni fattade regeringen beslut om en strategi kring öppna jämförelser och kvalitetsregister och en av uppgifterna var just att ta fram en handlingsplan. Så när BCGs rapport hamnade på mitt bord häromveckan så visade den sig delvis ge svar på det som behövs för det uppdraget. Det är otroligt positivt – den innehåller en djupgående analys, säger Karin Johansson.

Däremot är hon tveksam till att lägga nya miljarder på registren.

– I dag får varje register ungefär 800 000 kronor om året för att utvecklas. Om vi skulle följa rapportens förslag skulle det ligga på ungefär 4 miljoner per register och år. Men jag är inte säker på att alla register kan hantera så mycket pengar. Jag tror det är en bättre idé att skapa pilotprogram för några av registren i stället.

Regeringen öppnar nu för att ta in fler privata intressenter i det fortsatta arbetet.

– I vår styrgrupp sitter Socialstyrelsen, SKL, Vårdföretagarna och Famna, de ideella aktörernas organisation, med. På vårt nästa möte har vi också bett BCG vara med. Det är otroligt intressant att det nu visas så mycket intresse även från industrin och jag är inte alls främmande för att vi får in fler aktörer framöver.

Fakta

Många register

  • Det finns 69 nationella kvalitetsregister i Sverige, de äldsta har funnits i över 30 år.
  • Exempel är hjärtregistren, bråckregistret, pallativregistret och höftprotesregistret.
  • På vissa områden saknas nationella kvalitetsregister. Arbete pågår för att skapa register för psykiatri, primärvård och tandvård.