Det tog inte många timmar för den lilla operatören Black Internet att klippa uppkopplingen till världens största fildelningssajt. Hotet om att tvingas betala en halv miljon kronor räckte och skiv- och filmbolagen vann en viktig seger.
Rent praktiskt betydde det inte mycket för att sätta stopp för illegal fildelning. Snart var The Pirate Bay tillgånglig via en annan operatör, men nu höjs röster som varnar för vad beslut som det Stockholms tingsrätt tog kan betyda för framtidens internet.
Ytterst handlar det om när en operatör börjar ses som delaktig i vad deras kunder gör på nätet. Black Internet bidrog till att The Pirate Bay kunde fungera. Men ska företag skärskåda tjänster i förväg, innan de går med på att ansluta dem till internet?
– Om det blir mer regel än undantag så riskerar vi att operatörer proaktivt börjar värdera sajter för att se om de kan hållas ansvariga. I värsta fall, om vi skruvar till argumentet, så kan det leda till en förhandsgranskning, säger Nicklas Lundblad, tidigare policychef på Google och doktor i informatik.
Nicklas Lundblad.
Risken finns då att tjänster inom nya, outforskade områden får svårt att hitta bolag som vill förse dem med uppkoppling. Affären kan ju ryka med ett domstolsbeslut som ställer operatören inför valet att dra igång en kostsam juridisk process – eller slänga ut kunden.
Nicklas Lundblad beskriver utvecklingen mot en mer utbredd reglering av nätets mellanhänder som ett hot mot innovationskraften. Nu innebär tingsrättens beslut visserligen inte att Black Internet straffas för vad som har skett via fildelningssajten. Operatören får inget straff och det krävs att en högre domstol tar ställning innan regeln är huggen i sten.
Men för den lilla operatören skulle en överklagan kräva både tid och pengar. Enklast blev då att helt enkelt stänga av abonnemanget. Försiktighet kan ersätta utveckling och ribban för att dra igång nya projekt höjas.
– Man kan kalla det tillåtelsebaserad innovation. Det skulle aldrig ge oss de här fantastiska affärerna och tjänsterna som Bubblare eller Spotify.
Teliasoneras jurist Patrik Hiselius, ansvarig för samhällskontakter, anser sig fortfarande kunna luta sig mot lagstiftning som ger accessoperatören frihet att agera mellanhand utan att ta ställning till om visst innehåll är lagligt eller inte. Samtidigt ser han en olycklig utveckling som pekar mot allt fler domstolsärenden.
– Det är inte det som är vår roll. Vi är ingen advokatbyrå, säger han.
– Vårt uppdrag är att tillgodose kundernas efterfrågan på bra och säkra tjänster.
– Om det skulle vara så att en operatör skulle riskera att begå brott utifrån vilken trafik som flyter i näten, då skulle operatören i stället för rättsväsendet tvingas in i specifika bedömningar om vilket innehåll som ska få finnas på nätet eller inte. Det vore ohållbart för enskilda operatörer och branschen men också för samhället i stort.
Upphovsrättsindustrin har å sin sida gjort klart att kampen om upphovsrätten på nätet till stor del har flyttat från individ- till operatörsnivå. Processen mot Black Internet är ett exempel där infrastrukturen, inte individer, gjorts till målet. Och det finns ingenting som tyder på att det skulle förändras.
– Det är inte hur många operatörer som helst som vill tillhandahålla nät åt dem framöver. Fler och fler drar öronen åt sig, säger Monique Wadsted, advokat och den amerikanska filmbranschens ombud i målet mot The Pirate Bay.
Monique Wadsted.
Uppnår ni det ni vill? Opinionen vänder sig mot er och nu diskuteras det här på ledarplats i Sveriges största dagstidningar.
– Det är så oerhört många som debatterar. Väldigt många är okunniga om vad som gäller och vad det hela går ut på. Till att börja med: vi har inget intresse av att vända oss mot några internetleverantörer om vi kan få tag på dem som driver sajten. I Pirate Bay-fallet har vi individer som blivit dömda till långa straff – och ändå inte slutar att medverka till den olagliga fildelningen.
Kan det faktum att debatten går som den gör leda till att era ansträngningar får motsatt effekt?
– Jag skulle säga att det är precis tvärt om. Förståelsen för våra argument ökar för varje år. 2006 var det ingen som över huvud taget lyssnade på oss – i dag har vi en helt annan position. Det vi gör och upphovsrättsinnehavarnas rättigheter är numera också värda någonting.
I Norge utfärdade motsvarigheten till Post- och telestyrelsen i februari riktlinjer för nätverksneutralitet:
1. Internetanvändare har rätt till en internetuppkoppling med en förbestämd kapacitet och kvalitet.
2. Internetanvändare har rätt till en internetanslutning som gör det möjligt för dem att:
a. Skicka och ta emot det innehåll de vill.
b. Använda de tjänster och program de vill.
c. Koppla den hårdvara och använda den mjukvara de vill så länge den inte skadar nätverket.
3. Internetanvändare har rätt till en internetuppkoppling som är fri från diskriminering på grund av val av applikation, tjänst eller innehåll, eller på grund av sändare eller mottagare.
Samtidigt slog svenska PTS fast att några problem med nätverksneutraliteten inte finns i Sverige.
