I onsdags kom beslutet som innebär att USAs regering till stor del släpper kontrollen över Icann, organisationen som ansvarar för domännamnssystemet och ip-adresser på internet.

Avtalet mellan handelsdepartementet och Icann innebär att USAs regering inte längre kommer att kunna detaljstyra arbetet med domännamn, ett av de mest centrala systemen för att internet ska fungera.

Förändringen välkomnades genast från politiskt håll.

– Det här är ett stort steg i rätt riktning. Nu måste vi tillsammans bidra till att förverkliga dessa förbättringar, säger it-minister Åsa Torstensson i ett uttalande.

Likadant lät det när Viviane Reding, EU-kommissionären med ansvar för internetfrågor, kommenterade saken i onsdags.

Men oberoende räcker inte för Icann. Gång på gång har organisationens beslut ifrågasatts och om inte Icann i framtiden lyckas få stöd för sina beslut så lär det bli svårt att motivera varför organisationen ska behålla sin självständighet.

– Många tycker att Icann tar dåliga beslut. Till exempel tog de beslut om nya toppdomäner och först efteråt bad de andra, inklusive mig, att skriva en rapport om hur det påverkar stabiliteten på nätet – ett år senare, säger nätgurun Patrik Fältström.

Politiskt var förändringen ofrånkomlig. Det gamla systemet innebar att det amerikanska handelsdepartementet i praktiken kunde bestämma över viktiga förändringar för till exempel den svenska se-domänen, vilket har medfört skarp kritik från andra regeringar och från EU.

Hittills har det varit svårt att hitta några konkreta exempel på när USA har missbrukat sitt inflytande. Däremot har röster höjts för att processer går onödigt långsamt på grund av handelsdepartementets kontroll.

En kommitté där många regeringar är representerade får i och med det nya avtalet ett större inflytande över organisationen. EU lovar att ta en aktiv roll i denna grupp, men unionens makt över den dagliga verksamheten blir inte lika stor som det amerikanska handelsdepartementet tidigare har haft.

Fakta

Icann har rejäla utmaningar framför sig. Här är några
frågor som kommer högt på agendan den närmaste tiden:

  1. Från ipv4 till ipv6. Enorm övergång till nästa version av internetprotokollet. Nödvändig eftersom ip-adresserna någon gång tar slut, men projektet har försenats gång på gång.
  2. Dnssec. Tekniken som ska göra domännamnssystemet säkert. Sverige har varit ett föregångsland, men internationellt går det långsammare.
  3. Nya toppdomäner. Vad händer egentligen när antalet toppdomäner ökar? Icann har utsatts för hårda påtryckningar från näringslivet.
  4. Internationella toppdomäner. En stor del av användarna på nätet har inte latinska bokstäver i sina språk. Ska kineser behöva använda cn-domänen eller ska kinesiska tecken fungera?