IT-sektorn har alltid haft en kärlek att ta till sig teknik och se dess möjligheter och kanske inte lika snabbt inse dess begränsningar. Det är en naturlig del av vår teknikoptimism.

Nu är det blogg – webbsida med personliga kommentarer i dagboksform, oftast med länkar till andra webbsidor – och RSS – teknik för automatisk sändning av nyheter och annat webbmaterial från en webbplats till mottagare – som ska lösa alla interna kommunikationsproblem och bli en stöttepelare i knowledge management, kunskapshantering.

Så ska alla känna till vad andra kan och vi ska alla leva i total intellektuell symbios.

Någon sa om wap att det var som att äta jordnötter med ishockeyhandskar. Det samma kan man säga om att nyttja dagens bloggmjukvara och RSS-flöden för att skapa nya kommunikationsvägar inom företaget.

För det första är RSS begränsat, enkelt och outvecklat och kan gå betydligt längre, men det är definitivt videotexvarning. Rätt spår, outvecklat och för tidigt.

Jag har en personlig blogg och det är fyrkantigt, inget flöde och tar tid att uppdatera men med mindre möjligheter att variera sidorna. Lägger man sedan till RSS-flöden härs och tvärs så blir det bara mera brus. Med RSS kan andra läsa när jag uppdaterar och skriver på min blogg men det är i princip allt – det finns inte mycket funktionalitet mer.

RSS har ingen standard och många RSS-läsare anropar servrar till den grad att om det är volym på syndikeringen blir det belastning på servrarna att hantera alla dessa anrop.

RSS är en kvarleva av den pushteknik som var inne på 90-talets mitt, men precis som RSS kunde den inte leverera när det väl gällde.

Liknelsen med både videotex och wap är bra. Det är rätt spår men fem år för tidigt.

I dag finns det bättre arbetsmöjligheter i befintliga mjukvaror vare sig det är Officepaket, intranät och tyngre säljstöd/crm än att kladda med blogg och RSS.

Varje nytt fönster på vår skärm och ny funktionalitet tar kraft från vår intellektuella bandvidd och det sänker vår produktivitet i övrigt.

Självklart kommer RSS att dyka upp i någon form från de stora programleverantörerna men det är bättre att vänta på att det händer, för i dag har RSS inget att erbjuda.

Jan Kallberg