Frågan om nätneutralitet håller på att bli en het potatis i USA. På ena sidan i kriget står bredbandsoperatörerna, och på den andra innehållsleverantörer, dit även företag som Google räknas.

I sin doktorsavhandling har Joacim Tåg analyserat nätneutralitet ur ett nationalekonomiskt perspektiv.

Han utgår från en nationalekonomisk teori om så kallade plattformar, alltså marknader som består av företag som kopplar ihop två separata kundgrupper, exempelvis bredbandsleverantörer som kopplar samman konsumenter och innehållsleverantörer på internet.

– Teorin kom till i början av 2000-talet och utvecklades från början för vad som hände på kreditkortsmarknaden. Där är plattformen kreditkortsföretagen och kundgrupperna butiksägare och kortanvändare, säger Joacim Tåg.

Samhällsperspektivet på öppna plattformar behandlas i en delstudie.

– Slutsatsen där är att ur ett samhällsperspektiv är det bättre med öppna plattformar. Här finns alltså en konflikt mellan leverantörernas incitament att vilja sluta sina plattformar och samhällets vilja att ha dem öppna. Där kan regelverk som stöder öppenhet vara bra för samhället, säger han.

Teorin om plattformar kan appliceras på nätneutralitet. Även nyhetssajter, öppen källkod, mobila plattformar och musikplattformar som Spotify kan studeras.

– Två av de viktigaste frågorna för den som driver plattformen är hur man får med båda kundgrupperna och hur man prissätter mot grupperna för att maximera vinsten och uppnå en bra balans, säger Joacim Tåg.

Han förklarar att de här marknaderna karakteriseras av så kallade nätverkseffekter. Plattformen ökar i värde när antalet användare ökar.

Exempelvis gäller att ju fler personer som kommer till en nattklubb, desto fler vill komma dit. Därtill måste nattklubben se till att dra till sig både män och kvinnor för att ha ett fungerande koncept. I många länder betalar kvinnor lägre inträdesavgift, vilket är ett sätt för nattklubben att nå en bra balans mellan antalet manliga och kvinnliga gäster.

– En generell regel för maximera vinsten är att ju mer en kundgrupp tillför i värde till plattformen och till den andra gruppen, desto lägre pris bör den betala. På samma sätt bör den som får ut ett stort värde men inte tillför så mycket betala mer, säger Joacim Tåg.

I avhandlingen studeras nätneutralitet, reklamfinansiering och öppna plattformar.

Första artikeln handlar om nätneutralitet i kommunikationsbranschen, något som nu är på väg att införas i USA. Myndigheterna där kräver att trafik i näten ska behandla lika.

Bakgrunden är en konflikt som pågår mellan operatörer och innehållsleverantörer.

– De som tjänar på nätneutralitet i USA är företag som Google, Microsoft och Yahoo. Bredbandsoperatörerna är av naturliga skäl kritiska eftersom de är rädda att inte kunna sätta priserna för kapacitet på det sätt de vill och utveckla nya affärsmodeller.

– Det finns inget rätt svar på frågan om nätneutralitet. Svaret beror helt på vilken typ av fråga man ställer och vilken teoribildning man tillämpar för att få svar, säger Joacim Tåg.

Avhandlingen behandlar också frågan om möjligheten för kunder att betala för att bli av med reklam på olika mediala plattformar. Ett exempel är musiktjänsten Spotify, som har en gratisversion och en betalversion.

Reklam är något som de flesta konsumenter inte gillar och är beredda att betala för att slippa. Problemet för medieplattformen är att man försöker hitta en balans mellan annonsörerna och läsarna/lyssnarna som använder plattformen gratis.

Genom att erbjuda kunderna alternativet att betala för att bli av med reklam kan den balansen rubbas. Inför man alternativet har man nämligen incitament att försöka locka över kunder att betala, och ett sätt är att öka på mängden reklam i gratisversionen.

– Det gäller då att hitta en ny balans. Man måste ställa sig frågan ifall kunderna genererar mer vinst som betalande kunder eller som kunder som indirekt betalar genom att de ser på reklam och därmed genererar reklamintäkter.

– Men man får vara försiktig i att gå för långt med att öka mängden reklam i syfte att försöka förmå kunderna att betala för att slippa den. Risken är att gratisversionen blir oattraktiv och användarna går till konkurrenterna, säger Joacim Tåg.

Fakta

Framlagd av: Joacim Tåg.

Titel: Essays on Platforms.

Framlagd vid: Handelshögskolan i Helsingfors.

Forskare vid: I dag är han verksam vid Institutet för näringslivsforskning i Stockholm

> Avhandlingen i pdf-format hittar du via cstjanster.idg.se/e/1097

Från början har begreppet sin grund i principen om att all teletrafik måste utföras opartiskt. Begreppet har använts sedan början av 2000-talet. Nätneutralitet är principen att ingen operatör eller annan aktör får styra internettrafiken på nätet, så att viss trafik får högre prioritet.