Charles K Kao får halva fysikpriset "för banbrytande insatser angående ljustransmission i fibrer för optisk kommunikation" och den andra halvan delas mellan Willard S Boyle och George E Smith "för uppfinningen av en avbildande halvledarkrets – ccd-detektorn".
Charles K Kao, Shanghaifödd amerikansk och brittisk medborgare, är verksam vid Standard Telecommunication Laboratories i Harlow, Storbritannien och Chinese University i Hongkong.
Han gjorde år 1966 en upptäckt som ledde till ett genombrott inom fiberoptiken. Han räknade noga ut vad som krävs för att optiska fibrer av glas ska kunna leda ljus långa sträckor. Med renare glas i fibern skulle ljussignalerna kunna färdas hundra kilometer utan att helt försvinna, jämfört med bara det tiotal meter som dåtidens fibrer förmådde transportera.
Charles K Kao lyckades få andra forskare att dela hans vision av fiberoptikens framtid och fyra år senare, 1970, såg en första ultraren fiber dagens ljus. Det skriver Kungliga Vetenskapsakademien i ett pressmeddelande.
Willard S Boyle och George E Smith, amerikaner verksamma vid Bell Laboratories i New Jersey, USA, uppfann 1969 den digitala bildsensorn, ccd.
Ccd-tekniken bygger på fotoelektrisk effekt, teoretiskt förklarad av Albert Einstein vilket gav honom 1921 års Nobelpris. Effekten innebär att ljus omvandlas till elektriska signaler. Utmaningen med konstruktionen av en brett användbar bildsensor var att kunna samla ihop och avläsa ljussignalerna i väldigt många bildpunkter, pixlar, på kort tid.
Det löste Boyle och Smith "i en handvändning" 1969, enligt Kungliga Vetenskapsakademien.
Den totala prissumman för fysikpriset är 10 miljoner kronor.
