Efter en tämligen städad debatt, långt ifrån förra sommarens känslostormar, röstade riksdagen igenom de tillägg till FRA-lagen som enligt regeringen ska säkra integriteten och rättssäkerheten när Försvarets Radioanstalt spanar på internet- och telefontrafiken.

Debatten hettade till först när försvarsminister Sten Tolgfors, M, tog plats i talarstolen. Försvarsministern var uppenbart irriterad över oppositionens motstånd och menade att alla invändningar som Socialdemokraterna tidigare kommit med nu var tillgodosedda. Sten Tolgfors kallade den nya lagen väl avvägd mellan skyddet av Sverige och skyddet av den personliga integriteten.

Socialdemokraten Anders Carlsson, ordförande i justitieutskottet, vidhöll att FRA-lagen måste rivas upp och en parlamentarisk utredning om signalspaning tillsätts.

Så blir det nu inte. Tillägget röstades igenom med siffrorna 158 för och 153 mot. 1 ledamot, folkpartisten Camilla Lindberg, avstod.

Därmed är det klart att från den 1 december får FRA spana på den trafik som passerar Sveriges gräns.

Tilläggen kom till som en kompromiss inom alliansen för att få med sig de borgerliga riksdagsledamöter som sagt sig vilja fälla lagen.

Bland annat ska FRA begära tillstånd för all signalspaning i en ny domstol. I praktiken innebär det att den befintliga signalspaningsnämnden ombildas till en försvarsunderrättelsedomstol. Domstolen ska också bestämma vilka "trafikstråk" FRA ska få tillgång till.

Dessutom inrättas en ny kontrollmyndighet baserad på dagens försvarsunderrättelsenämnd. Kontrollmyndigheten ska utföra efterhandskontroller och på begäran av "enskild", det vill säga vem som helst, undersöka om signalspaning som avser honom eller henne sker i enlighet med lagen.

Till övriga nya punkter hör att det enbart är regeringen, regeringskansliet och försvarmakten som får beställa signalspaning från FRA, att de ändamål för vilka signalspaning får bedrivas slås fast i lag istället för i förordning, och att lagringen av rådata begränsas till ett år.

Sedan tidigare säger alltså lagen att spaningen enbart får ske i trafik som passerar Sveriges gräns, och att spaningen ska avse utländska förhållanden. Signalspaningen måste röra ett av följande åtta områden:

  • Yttre militära hot.
  • Fredsfrämjande eller humanitära insatser utomlands.
  • Internationell terrorism eller grov gränsöverskridande brottslighet.
  • Utveckling och spridning av massförstörelsevapen och krigsmateriel.
  • Allvarliga yttre hot mot samhällets infrastrukturer.
  • Konflikter utomlands som hotar internationell säkerhet.
  • Underrättelseverksamhet mot svenska intressen.
  • Främmande makts agerande av väsentlig betydelse för Sveriges utrikes-, säkerhets- eller försvarspolitik.