– Väldigt trevligt. Det här är ju ett erkännande från forskarvärlden. Jag fick också Telenors nordiska forskningspris nyligen och det visar ju att forskningen också är industri-relevant. Det är den bästa kombinationen, tycker jag.

Din kollega Per Runeson på Lunds universitet och hans forskargrupp är också med på årets lista. Vad säger du om det?

– Per Runeson är före detta doktorand hos mig och jag startade också forskargruppen 1993. Jag ledde den fram till 2000 och det känns väldigt bra att ha lämnat en stark och framgångsrik forskargrupp efter sig.

Hur kommer det sig att så många svenskar ligger långt fram?

– Visserligen har vi inte så stora mjukvaruföretag i Sverige, men i gengäld har vi flera gamla industriföretag som driver mycket utveckling genom att de integrerar system med mjukvara. Ericsson, ABB och Volvo till exempel.

Hur ser du som programteknikforskare på mjukvaru-patent som debatteras så hett nu?

– Jag är väldigt negativ till att patentera specifika lösningar och tycker utvecklingen är oroväckande. Att det blir möjligt att sitta på olika strukturella lösningar hämmar utvecklingen. Stora företag kanske kan betala men för små företag blir det ju väldigt svårt. Jag tänker på mina studenter – de skulle ju knappast kunna starta nya företag då, för det första skulle de omöjligt kunna ha koll på vad som var patenterat och för det andra skulle de inte ha råd. Jag hoppas verkligen att man är klokare i EU än i USA.

Fakta

Journal of Systems and Softwares rankar forskarna efter antal vetenskapliga artiklar som publicerats i de sex viktigaste vetenskapliga tidskrifterna.