I debattartikeln "Sverige behöver en bredbandsstrategi", CS 17/9 (se länk intill), efterlyser ett antal personer inom bredbandsbranschen en svensk bredbandsstrategi.

Det är anmärkningsvärt att några av Sveriges ledande manliga bredbandsföreträdare har missat att Sverige har en bredbandstrategi sedan mars 2000 som vi aktivt har arbetat för att genomföra.

Strategin innebär att hushåll och företag i alla delar av Sverige inom de närmaste åren ska få tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet.

Sedan länge har principen i IT-politiken varit att med en avreglerad marknad ska staten bara träda in när marknaden själv inte anser att det är lönsamt att bygga.

Det är marknaden som i första hand ska sköta utbyggnaden av bredband, men eftersom det också finns ett samhällsintresse i att den moderna infrastrukturen fungerar och hänger samman har staten ett ansvar att komplettera marknaden.

Jag tycker också att det är anmärkningsvärt att artikelförfattarna lyfter fram länder, där staten med direkta medel styr näringslivet, som positiva exempel för Sverige att ta efter.

Ett sådan planekonomiskt system företräder inte jag. Jag tycker i stället att det är viktigt att olika företag konkurrerar med sådant som pris, överföringshastighet och tjänster.

Det ska vara företags och privatpersoners behov som ska styra.

Det är också därför jag tycker att det är oklokt att låsa fast sig vid en viss överföringshastighet eller en viss standard.

Vi har lyckats bra med IT och telekominfrastrukturen i Sverige. Trots våra unika förutsättningar med glest befolkade områden och långa avstånd så har vi varit, och är fortfarande, ett av de ledande IT-länderna i världen.

Siffror visar att ungefär vart tredje hushåll i Sverige kan få tillgång till bredband. Det ska vi vara stolta över men långt ifrån nöjda.

En anledning till de svenska framgångarna är den svenska bredbandspolitiken. De statliga pengarna har skapat ett intresse och en kompetens för bredbandsfrågor i kommuner och län. Politiker och tjänstemän har tvingats till ett engagemang för att komplettera marknadens arbete.

En annan orsak till att den svenska positionen har blivit så stark är de insatser som har gjorts inom forskning och utveckling.

Staten gör stora insatser inom IT-området och då inte minst inom bredbandstekniken.

Ett exempel är att Vinnova de senaste åren satsat nästan 500 miljoner på området.

Ett annat exempel är den riktade satsning på nästan 140 miljoner på testbäddsverksamhet för bredbandsteknik vid industriforskningsinstitutet Acreo i Hudiksvall och Stockholm.

Den svenska IT-politiken har medborgaren i fokus. Vi vill föra en politik som syftar till att förenkla vardagen för alla medborgare samtidigt som det ökar livskvalitén och bidrar till regional utveckling och tillväxt.

I dag fyller IT alla dessa funktioner. Självklart finns det mycket kvar att göra innan målet om ett informationssamhälle till nytta för alla är nått men vi har kommit en bra bit på vägen.

Så långt att vi också måste fokusera på andra frågor än infrastrukturen, till exempel på innehållet, nya tjänster och det självklara kravet på mobilitet.

Ulrica Messing
IT-minister