Den som i dag vill utveckla nya webb- eller mobiltjänster baserad på offentlig data riskerar att gå rejält på pumpen.
Mängder av utvecklare vittnar om svårigheterna att få tillgång till rådata i myndigheternas databaser. Det kan gälla allt från kartdatabaser från Lantmäteriet och meterologisk rådata som behövs väderprognostjänster till tidtabelldata från länstrafikbolag och statliga register över fordon, fastigheter och företag.
En del myndigheter saknar rutiner för att göra sin rådata tillgänglig. Många andra tar ut jätteavgifter för att släppa ifrån sig informationen, ibland beroende på att myndigheten själv säljer kommersiella tjänster baserad på samma rådata.
Enligt flera branschaktörer som CS talat med läggs i dag många innovativa idéer till nya tjänster ner redan på planeringsstadiet på grund av att myndigheter inte kan – eller inte vill – göra rådata ur sina databaser tillgängliga.
– I dag fungerar den här marknaden uselt, säger Peter Egardt, vd på Stockholms Handelskammare.
Handelskammaren är den organisation som kanske allra hårdast drivit kravet på att myndigheternas rådata måste bli mer tillgängligt för tjänsteutvecklare.
– Det kan öppna en ny marknad som hittills varit i det närmaste stängd för svenska företag, säger Peter Egardt.
Han bedömer att det handlar om en marknad värd flera hundra miljoner kronor årligen – förutsatt ett regelverk som ger rimlig tillgång till myndigheternas rådata.
– Öppna upp och släpp kreativiteten fri och vi kommer att få se en mängd nya företagsetableringar på det här området, säger Peter Egardt.
När det gäller väderdata märks redan tecken på en islossning i flera länder. I Österrike genomfördes en stor prissänkning på väderdata vilket kraftigt ökade försäljningen och antalet nya vädertjänster på nätet.
Även Nederländerna har släppt väderdata fritt till utvecklare. För något år sedan tog norska vädertjänsten samma beslut. Det beslutet påverkar utvecklingen av svenska webbaserade vädertjänster.
Eftersom vädermyndigheter utbyter väderdata med varandra kan svenska företag som utvecklar egna vädertjänster numera hämta svenska väderdata gratis från Norge i stället för att köpa informationen från SMHI i Sverige. Vackertväder.se är ett exempel på en svensk vädersajt som helt baserar prognoserna på gratis norsk väderdata.
Enligt SMHI är det ingen kvalitetsskillnad mellan den svenska och norska väderinformationen som gäller Sverige.
– Väderobservationerna är exakt den samma. När det gäller prognoser använder de nordiska länderna egna varianter av en och samma prognosmodell. Samtliga dessa är av toppkvalitet och mycket trovärdiga, säger Bodil Aarhus-Andræ, avdelningschef för basverksamheten på SMHI.
Hon är inte särskilt orolig för att SMHI ska drabbas av ett intäktsras om myndighetens svenska väderdatakunder flyr till Norge.
– Nej, frågan har väldigt liten ekonomisk betydelse.
Förra året fick SMHI bara in en miljon kronor från försäljning av rådata till kommersiella väderaktörer, påpekar hon.
– SMHI rör sig också i riktning mot att tillhandahålla gratis rådata. Vi håller på att bygga upp system för detta, säger Bodil Aarhus-Andræ.
När blir SMHIs rådata gratis?
– Svårt att säga, kanske om ett par år.
PSI (Public Service Information) är ett samlingsnamn för den information som finns i myndigheternas databaser och register.
EU har i sitt så kallade PSI-direktiv beslutat att myndigheterna måste tillhandahålla oförädlad rådata till självkostnadspris.
Sverige ansåg länge att svensk lag inte behövde ändras för att följa direktivet. Men sedan EU-kommissionen inlett en utredning om Sverige bryter mot direktivet kom häromveckan en utredning som föreslår en PSI-anpassning av svensk lag.
Men anpassningen räcker inte på långa vägar för att öppna kranarna till myndigheternas offentliga databanker.
– Problemet är att PSI-direktivet i sig självt är en urvattnad kompromissprodukt. Vad som krävs är politiska initiativ, säger Rolf Nordqvist styrelseordförande för PSI Alliance, en företagsorganisation som arbetar för ökad tillgång till myndigheters rådata.
– Det är förvånande att Sverige som har en fantastisk offentlighetslagstiftning ligger så långt efter när det gäller just den här typen av myndighetsinformation. Faktum är att Sverige ligger i botten i EU, tillägger Rolf Nordqvist.
