Pionjären som kom hem ifrån kylan

Knappast någon talar sig varm för programspråket Erlang som Ulf Wiger. Och det är hans jobb.

Men hans entusiasm är äkta, inte avlönad.

Ulf Wiger var nämligen den förste, kanske den ende, som betalade för en Erlanglicens. Och han är med säkerhet den förste som fått visum till Alaska som Erlangprogrammerare – ett bristyrke i Alaska i början av 1990-talet.

Efter tolv år på Ericsson har han bytt jobb och blivit teknisk direktör på Erlang Solutions som erbjuder konsulttjänster och utbildning.

– Tyngdpunkten ligger på telekom, berättar han, men fortsätter med att beskriva hur Erlang är som gjort för det så kallade molnet – stora nätverk av servrar där filer och program sprids ut utan att användarna har en aning om var i världen de finns.

– Kravet på molnet är rätt lika kraven på mobiltelefoni, förklarar han.

– Det ska vara tillgängligt var man än befinner sig och fungera i realtid.

Ulf Wigers yrkesliv som programmerare började i Alaska.

– Jag åkte dit 1989 för att träffa en flickvän, berättar han.

"Det gick inte att köpa Erlang först", säger Ulf Wiger, numera teknisk direktör på Erlang Consulting. Ericsson ägde Erlang och Ericsson sålde inte programspråk. Efter lite tjat fick han köpa den allra första Erlanglicensen – för tusen dollar.

Förhållandet tog snart slut, men Ulf Wiger blev kompanjon med hennes far, en jaktpilot som var överste i flygvapnet. Att Ulf Wiger är vapenvägrare var inget hinder.

– Han kunde inte så mycket om datorer, säger Ulf Wiger, men översten startade ett konsultbolag som specialiserade sig på katastrofberedskap och förstod att anställda dugligt folk.

Efter några år fick företaget i uppdrag att utveckla flygvapnets ledningssystem för Alaska, vilket gjordes på fyra månader. Snabbt blev det också.

– När det var manöver kunde stridsdomarna inte döma, säger Ulf Wiger – för när de kom på plats var allt redan avklarat.

Under sina sex år i Alaska studerade Ulf Wiger på KTH i Stockholm, vilket då och då krävde en hemresa. Under en av hemresorna fann han något han hade letat efter:

– I Alaska jobbade vi med C++, ett programspråk som har välkända problem med minneshanteringen.

Ulf Wiger berättar om ”en jäkla minneslucka” som fick den största Vaxen på firman att stå still i ett dygn.

Så när Ulf Wiger 1992 gick på en veckolång KTH-kurs för Robert Virding, en av Erlangs skapare, förstod han att han hade hittat rätt språk.

– Det gick inte att köpa Erlang först, berättar han. Ericsson ägde Erlang och Ericsson sålde inte programspråk.

Efter tjatande fick Ulf Wiger köpa den första Erlanglicensen för tusen dollar.

– Det var bara språket, jag fick sätta ihop en databashanterare själv.

Sedan var det dags att skaffa arbetstillstånd.

Steg ett: Översten annonserar efter Erlangprogrammerare.

Steg två: Den ende som svarar på annonsen är Ulf Wiger från Sverige.

Steg tre: Ulf Wiger får arbetstillstånd i Alaska eftersom han bevisligen har unik kompetens.

Möjligtvis hade en ny flickvän, operasångerskan Katarina Pilotti, numera gift med Ulf, något att göra med att Ulf Wiger flyttade tillbaka till Sverige 1996 och började på Ericsson som Erlangexpert.

– Hade man använt Erlang i mer än ett år var man expert, konstaterar han.

Slutet av 1990-talet var en djup kris för Ericsson. Ulf Wiger hamnade mitt i arbetet med att återuppfinna Ericssons flaggskepp, Axe-växeln. Nu skulle vanlig telefoni integreras med internetbaserad kommunikation.

Under åren på Ericsson såg Ulf Wiger flera kollegor lämna företaget och starta eget. Jane Walerud, senare riskkapitalist, skötte marknadsföringen av Erlang som släpptes med öppen källkod 1998. Hon grundade tillsammans med två av Erlangs skapare, Robert Virding och Joe Armstrong, företaget Bluetail och de blev stenrika när Bluetail såldes till amerikanska Alteon år 2000.

Tony Rogvall och Per Bergqvist startade en annan framgångssaga, Synap.se. Och en annan kollega, Francesco Cesarini, flyttade till London och startade föregångaren till Erlang Consulting. Ulf Wiger stannade kvar länge på Ericsson.

Som småbarnsfar har Ulf Wiger tackat nej till lukrativa erbjudanden:

– Jag och Katarina kom överens om att jag inte ska tacka ja om den enda anledningen är att det är bra betalt.

Men så erbjöd Francesco Cesarini honom jobbet som teknisk direktör på Erlang Consulting.

– Det var ett svårt beslut att byta jobb, medger Ulf Wiger.

– Ska man fortsätta till pensionen eller ta chansen?

Man lär sig otroligt mycket på Ericsson, tillägger han, men ”stora företag blir som ett eget ekosystem”:

– Man går där med en gnagande känsla av att man inte hänger med.

På Ericsson var ett projekt med 200 personer ett litet projekt. Hela Erlang Consulting har 40 anställda. Efter att han började i februari i år långpendlade Ulf Wiger från hemmet i Glanshammar utanför Örebro till London, men nu har han organiserat den interna kommunikationen med ”wiki, chatt och forum” så att han sällan behöver åka hemifrån.

– Man kan göra nytta utan att jobba häcken av sig som när man var ung.

Ulf Wigers stora hobby är sång – opera.

– Jag funderade på att hoppa av programmeringen och satsa på sång i början av 1990-talet, berättar han, men det var relativt sent för mig.

Som amatör har han sjungit i Filharmoniska kören i Stockholm, och i ensemblen Operavox har han sjungit huvudrollen i ”Barberaren i Sevilla” – en pärs. Tre timmar på scenen ställer höga krav på rösten.

– Jag visste att jag inte hade rätt teknik, säger han och berättar om hur han gick till sångpedagogen Bengt Nordfors, som ”vände upp och ner på allt”. Ulf Wiger tar fortfarande sånglektioner.

– Jag försöker vara så pass bra att jag kan ge konserter tillsammans med Katarina.

Ulf Wiger bloggar på http://ulf.wiger.net/weblog