Men när jag diskuterar Piratpartiet med mina vänner inom it-världen, främst tekniker och utvecklare, låter det helt annorlunda.
I den världen är Piratpartiet hjältar.
Jag känner igen mig i det, kanske eftersom jag har en nära koppling till teknikerna i mitt jobb som teknikredaktör och kanske för att jag själv har en bakrund som ingenjör och systemutvecklare.
Jag nämnde vid en lunch att jag röstade på Piratpartiet i EU-valet. Det möttes av total oförståelse hos mina journalistkollegor. Ett enfrågeparti som inte tar ställning i de ”viktiga” frågorna, hur kan man rösta på det?
Jo, därför att spridning av digitalt upphovsrättat material har blivit en sådan jättefråga för alla under 40 år. Alla med intresse för datorer. Alla med intresse för kultur.
Inte så att allt ska släppas fritt, men är det rimligt att mycket starka lobbyorganisationer från den amerikanska medieindustrin har fått så stor makt att de påverkar europeisk politik, stämmer ensamstående mödrar som delat ut några filmer på miljonbelopp och så vidare?
Är det rimligt att påtryckargrupper inom europeisk hemlig polis och militär underrättelsetjänst kontrollerar allt mer av vår dagliga kommunikation? År det rimligt att verk ska upphovsrättsskyddas i livstid plus 70 år?
Det kan väl vara frågor att bry sig om. Men är det ändå inte viktigare att stöda Feministiskt initiativs krav på att män slutar misshandla kvinnor, att kvinnor får lika lön för lika arbete och på en jämnare fördelning av föräldraledigheten – om man nu ska ge sin röst åt ett litet parti?
Absolut. Det handlar om vad som ligger en själv närmast.
Tittar man på opinionsundersökningarna är ingen av de båda partiernas frågor tillräckligt intressanta för att lyftas in i riksdagen.
