Vårens och höstens våldsamma diskussioner kring integritetsfrågorna i EUs telekompaket har överskuggat det egentliga syftet med den nya lagstiftningen: att skapa en verklig inre marknad för telekom och undanröja hindren för en massiv utbyggnad av bredband i Europa.

När Europaparlamentet och EUs ministerråd nu till slut kommit överens och paketet ligger redo att klubbas igenom drar telekombranschen en lättnadens suck. Stora, för att inte säga enorma, pengar står nämligen på spel.

En av de tyngsta reformerna i paketet handlar om spektrumpolitiken. Flexibiliteten i frekvensanvändningen ökas och öronmärkningen av frekvenser för exempelvis tv försvinner. Reformen är enligt EU-kommissionen värd 0,1 procent av unionens BNP, eller 125 miljarder kronor om året. På sikt innebär det nya affärer för Ericsson.

– Att öppna för användningen av lägre frekvenser för mobilt bredband är ett jätteviktigt beslut. Det lägger grunden för bredbandstjänster till alla, säger Mikael Halén, ansvarig för regerings- och industrirelationer på Ericsson.

Framför allt handlar det om släckningen av de analoga tv-näten som frigör frekvenserna i 800 MHz-bandet för mobilt bredband.

Enligt Urban Landmark, chef för PTS spektrummarknadsavdelning, vill EU att frekvenserna ska vara tömda senast den 1 januari 2012.

– Därefter ska användningen av 800 MHz-bandet harmoniseras och öppnas för bredbandstjänster, säger Urban Landmark.

Lägre frekvenser, som 800 MHz-bandet, gör att det både blir billigare och går snabbare att bygga ut mobilt bredband även i glesbygden. Dessutom får man bättre inomhustäckning i städer.

När näten väl är byggda ökar därför tillgången till bredbandstjänster med högre hastigheter och bättre kvalitet dramatiskt över hela EU.

– Det ger en bättre bas för ekonomisk tillväxt och företagsamhet. Det som nu är viktigast är att vi får en snabb implementering av 800 MHz-bandet. Först måste den delen av bandet som ska användas för mobilt bredband frigöras, säger Mikael Halén på Ericsson.

Sverige ligger före resten av Europa på området eftersom det analoga tv-nätet redan är släckt och frekvenserna ska auktioneras ut nästa år. Mycket talar därför för att Sverige blir först med bredbandstjänster i de aktuella frekvenserna.

Men för att hela EU ska få tillgång till mobilt bredband är telekompaketets reformerade regler och en ökad press från EU-kommissionen nödvändigt.

– Att alla länder hakar på är viktigt eftersom de gamla tv-sändarna kan störa ut det mobila bredbandet. Om ett land vill gå fram snabbare kan det hindras av ett grannland som släpar efter, säger Mikael Halén.

Han tror dock inte att det ska drabba Sverige.

Ett problem med att använda lägre frekvensband, jämfört med högre band, är att det inte finns lika mycket spektrum att tillgå. Det gör att användarna får mindre bandbredd. Europa ska operatörerna få dela på två gånger 30 MHz i 800 MHz-bandet, vilket räcker för att tre operatörer med lte ska kunna erbjuda en verklig kapacitet på 10 Mbit/s.

– Det är en väldigt bra början, men vi tror det behövs mer frekvensspektrum i takt med att trafikmängderna ökar, säger Mikael Halén.

För att få de högsta hastigheterna tekniken medger krävs det dubbla frekvensutrymmet. Något som redan är löst i Sverige eftersom tre av de fyra svenska operatörerna fått köpa utrymme i det högre 2,6 GHz-bandet.

Fakta

  1. Europeiska konsumenter får rätt att byta teleoperatör på max en arbetsdag, och behålla sitt gamla nummer.
  2. Informationen till konsumenterna förbättras.
  3. Åtgärder som tas gällande tillgång till internet måste respektera Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Rättslig prövning är ett måste.
  4. Tillsyndsmyndigheter får rätt att sätta minimikrav på nättjänsters kvalitet för att främja nätneutralitet.
  5. Operatörer måste meddela kunder om säkerhetshål som påverkar personlig information. Reglerna kring cookies skärps och operatörer får lättare att stämma spammare.
  6. Tillgången till nödnumret 112 förbättras inom hela EU.
  7. De nationella telemyndigheterna får större självständighet.
  8. En ny Europeisk telemyndighet – dock utan reell makt – ska främja konkurrensen och en enhetlig reglering på telemarknaden.
  9. Kommissionen får makt att ställa hårdare krav på nationella telemyndigheter i konkurrensfrågor.
  10. Funktionell separation – att separera nät från tjänsteförsäljning hos dominerande operatörer – blir ett verktyg för samtliga EU-länder.
  11. En reformerad spektrumpolitik ökar förutsättningarna för bredband i hela Europa, även i glesbygden.
  12. Regelverket kring nästa generations fiberbaserade accessnät styrs upp.

Reformpaketet väntas klubbas i Europaparlamentet i slutet av november.

I början av 2010 införlivas ändringarna i EUs regelverk och i maj 2011 ska reglerna vara implementerade i medlemsländernas lagstiftningar.