Möjligheter för entreprenörer uppstår. Låtar, böcker och produkter vi knappt kunnat tänka oss blir plötsligt möjliga.
Både producenter och konsumenter blir lyckligare. Halleluja! Men stämmer det?
Jag hamnade på en filmfestival. Den israeliske kulturkritikern Ari Libsker hade gjort dokumentären Circumcision, en svidande kritik av omskärelse av pojkar, som ju påstås vara religiöst motiverad i både judendom och islam.
Men när man krafsar bort den religiösa ytan finns samma puritanism som får en majoritet av amerikanska föräldrar att bära sina gossar till doktorn.
Det beror på att Dr Kellogg (flingmannen) i slutet på 1800-talet piskade upp onanihysteri och rekommenderade kirurgi för att få bukt med ofoget.
Ari Libsker visade plågade män som med olika metoder försökte återskapa sitt förlorade hudparti.
”Foreskin restoration” finns som en stor artikel på Wikipedia.
Nätet visar sig sjuda av aktivitet och det hela är ett skolexempel på nätets sociala revolution:
- Communities med forum där det generöst delas råd och erfarenheter.
- Stöd och uppmuntran ges och fås.
- Anonymitet som adderar värde genom att folk kan diskutera känsliga ämnen.
- Upplösningen av producent och konsument.
- Alla är med och producerar kunskap.
- Några börjar experimentera fram metoder och hjälpmedel i hobbyrummet och erbjuder andra att köpa.
Där finns ingenjören som på fritiden börjar serietillverka silikonpinaler i källaren och låter frun sköta kundservice och får både BBC och Time att göra hemma-hos-reportage.
Nätets gör-det-själv-attityd lever stark. Det är förstås nådig ingenjörn själv som oblygt demonstrerar doningarna i avklädda instruktionsvideor.
Hm, jo ... det hela funkar enligt samma princip som när vissa stammar i Etiopien lyckas sätta in plattor i underläpparna, som till slut kan vara stora som pizzatallrikar.
En politisk rörelse tycks födas på nätet i the Long Tail – den långa svansen.
De kallar det för intaktivism, aktivism för rätten att förbli intakt som barn. Kroppslig integritet och frihet att välja själv.
Det är inte okänt i Sverige förstås. Enskilda motionärer från flera partier har yrkat på stopp för påtvingad omskärelse av pojkar också, inte bara flickor.
Anders R Olsson skrev redan 1996 i sin bok ”It och det fria ordet” att en levande demokrati förutsätter informationsfrihet, ”alla medborgares rätt att samla in, bearbeta och sprida information”.
Ett mål är att alla ska kunna ”nå kunskap om sitt eget samhälle och om andra människors livsvillkor”.
Det är vackert.
Han varnade för viljan att hindra kommunikationen.
Man bara undrar vilka andra typer av gemenskaper som finns därute på nätet i den långa svans som möjliggörs av nätets fria struktur.
Att faktiskt få inblick i dem är ofta lärorikt.